När den borgerliga alliansen var i regeringsställning 2009 presenterade de en gemensam energiöverenskommelse. Uppgörelsen kallades ”historisk” då energifrågan var en av kärnfrågorna som fick olika borgerliga regeringskonstellationer att implodera under 1970-talet. Nu syns nya sprickor i energisamarbetet.
En ny konflikt har skapat sprickor inom den borgerliga alliansen; den gäller som så många gånger tidigare energifrågan. Sprickan har uppstått i de pågående energiförhandlingarna som Centerpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna för med S–MP-regeringen, men som Liberalerna ställt sig vid sidan om. Något som väckt irritation inom alliansen.
– Deras agerande är en gåta för mig. Men de gjorde ju samma sak i försvarsfrågan, säger en centralt placerad källa inifrån alliansen till Dagens industri.
I veckan ska energiförhandlingarna mellan oppositionen och regeringen vara i hamn, och enligt uppgifter till DI kommer alliansen att presentera ett förhandlingsbud utan Liberalernas medverkan. Det brukar vara kärnkraften som splittrar den svenska borgerligheten, och är det även i dag.
På 1970-talet monterade Thorbjörn Fälldin ner det rangliga borgerliga regeringsbygget efter konflikter kring kärnkraften. Regeringen Bildt 1991–1994 hade det lika svårt i frågan, och efter att förra centerledaren Maud Olofsson hade bjudit hem sina borgerliga partiledarkollegor till sitt hem i Västerbotten och formellt bildat alliansen gjorde hon upp med den socialdemokratiska regeringen om stängning av reaktor 2 vid Barsebäck.
I dag är det Liberalerna som blivit alliansens svajiga stolsben i energifrågan. Partiet är det som varit tydligast i sin kritik efter införandet av den så kallade effektskatten 2015, som även fått företrädare för Eon och Vattenfall att gå ut i öppet verbalt krig mot energiminister Ibrahim Baylan.
Mycket tyder på att de tre övriga allianspartiernas bud till regeringen innehåller ett krav på slopad effektskatt, vilket väcker frågor kring Liberalernas val att ställa sig utanför förhandlingarna.
Troligt är att Liberalerna vänder sig emot subventioner på förnybara energialternativ. Både Liberalerna och den svenska kärnkraftsindustrin ser dem som ett hot mot kärnkraften, som i takt med de nya energisorternas intåg på marknaden har blivit relativt dyr att hålla i drift. Särskilt vindkraft träder alltmer fram som konkurrent till kärnkraften; en tvekamp som blir än tydligare om vindkraften ges ytterligare subventioner.
Liberalerna får medhåll från Svenskt näringsliv vars nye ordförande Leif Östling kritiserar nedläggningen av svenska reaktorer lika mycket som subventionerna till förnyelsebara alternativ.
– Vi behöver få ut mer fakta i energidebatten och om balansen mellan de olika energislagen. Som det är nu finns en övertro på väderberoende elproduktion som vindkraft för framtiden. Elsystemet behöver vara i balans varje sekund och det finns ännu inte kostnadseffektiva lösningar för det, säger Östling.
Effektskatten ger i dagsläget närmare 5 miljarder till statskassan årligen, och hur den intäkten ska kompenseras ifall skatten slopas återstår att se.
”Ett förslag som diskuteras är höjda elskatter för hushåll och företag, men där den elintensiva basindustrin undantas”, skriver DIs reporter Tomas Nordenskiöld.
Energiminister Ibrahim Baylan beskrev i en intervju med Syre tidigare i våras kärnkraftens ekonomiska svårighet att klara ”den politiska omställningen”.
– Hur mycket kostar ett visst kraftslag att producera jämfört med dess nyttor? Vi ser nu en mycket snabb teknikutveckling och att kostnaderna för de förnybara energislagen som sol och vindkraft går ner, medan kostnaderna för kärnkraft ligger kvar eller till och med ökar, sa energiministern till Syre.
Alliansen, minus Liberalerna, kommer att överlämna sitt energibud till S–MP-regeringen senare i veckan.
