I slutet av juli fick räddningstjänsten i Degerfors kommun larm om röklukt i skogen. Klockan var 01 på natten och det var oklart exakt var det brann. Drönare skickades upp och räddningstjänsten letade innan en satellit plockade upp värmesignaler från ett kalhygge utanför Svartå. Fyra timmar efter det första samtalet och ännu kortare efter att satelliten lokaliserat branden var den under kontroll.

Efter skogsbränderna 2018 har Sveriges beredskap för skogsbränder stärkts på flera sätt. Kommuner har blivit bättre på att samarbeta redan tidigt när bränder bryter ut, fyra vattenskopande flygplan och tio helikoptrar står redo och i appen Brandrisk Ute kan allmänheten få information om brandrisk och råd om brandskydd i naturen. För att klara av en förväntat dubblerad skogsbrandssäsong behöver beredskapen dock bli ännu bättre i framtiden.

Därför har MSB tillsammans med SMHI, kommunala räddningstjänster och länsstyrelser de tre senaste åren utvecklat och testat att använda satelliter för att upptäcka bränder. I år har metoden använts skarpt.

– Vi ser det här som en viktig pusselbit för att upptäcka bränder så tidigt som möjligt. Tekniken möjliggör att upptäcka och stoppa bränder tidigt, innan de blir för stora och kräver stora resurser. Det är ett väldigt bra komplement till exempelvis det skogsbrandsbevakande flyget, säger Stefan Andersson, meteorolog och handläggare för skogsbränder på MSB.

Snabbast i Europa

De två satelliterna har skickats upp av den amerikanska myndigheten NOAA och används av flera länder. Det som utmärker Sverige är att informationen når räddningstjänsten snabbt.

– Vi har kommit långt med att implementera datan i samhällets larmkedja så att räddningstjänsterna får tillgång till informationen snabbt och kan agera snabbt. I andra länder i Europa är det lite större eftersläpning från detektion till att räddningstjänster kan ta del av informationen, säger Stefan Andersson.
Satelliterna passerar Sverige mitt på dagen och mitt i natten. På natten, och särskilt i glesbygd, gör metoden störst skillnad eftersom färre är ute och rör sig i naturen och chansen att bränder upptäcks av allmänheten är lägre.

Av alla bränder som rasat i Sverige under året är det bara en bråkdel som upptäckts med satellit. Men även de gånger som allmänheten upptäcker bränder före satelliterna är satelliterna till nytta. I många fall, exempelvis i Svartå, är deras förmåga att positionera branden ovärderlig.

– Vi har sett att tekniken har stora nyttor och den återkoppling som vi har fått från räddningstjänsterna har varit väldigt positiv, att det är ett användbart verktyg för dem. Både för tidig upptäckt av skogsbränder och för att positionera bränder, säger Stefan Andersson.

Skillnaden mellan brand och växthus

Totalt har satelliterna identifierat 189 så kallade händelser hittills i år. 92 av dem kunde kopplas till bränder där räddningstjänster gjorde en släckinsats. Övriga iakttagelser kan vara kontrollerade bränder, varma tak eller solljus som reflekteras i ett stort växthus. De urvalskriterier som styr vad som rapporteras finjusteras under utvärderingen och MSB hoppas att den kommer bli mer effektiv på att filtrera bort sådant som inte är bränder.

I framtiden kan också fler satelliter bevaka skogsbränder i Sverige. Det finns planer på att kontinuerligt skjuta upp nya satelliter i programmet.

– Vi hoppas att vi ska kunna få mer och mer data framöver. Det finns många möjligheter, säger Stefan Andersson.