I onsdags släppte Aftonbladet sin analys av hur Twitter-bottar och trollfarmer manipulerar den svenska valrörelsen. Man ska dock vara lite vaksam i läsningen av denna analys, eftersom resultaten presenteras i en kulturartikel utan särskilt många källhänvisningar. 

Ämnet är dock i allra högsta grad relevant. Om drygt en vecka är det val. Politiska budskap och slagord kastas kors och tvärs, och inte sällan riktas en och annan känga mot de politiska motståndarna. Väldigt få tackar nog nej till lite extra uppmärksamhet.

Just uppmärksamhet är ett av de största problemen med botaktiviteten. De som nås av de bot-amplifierade budskapen tror att dessa budskap är mer populära än vad de faktiskt är. Oavsett vad som sprids blir detta en typ av desinformation, där medborgarna luras att tro att något är mer mainstream än vad verkligheten utanför de sociala medierna egentligen visar. När det är politiska budskap som sprids är det extra relevant att minnas detta.

Naturligtvis vill politiker och partier nå ut med sina budskap, men de sociala medierna presenterar en ny utmaning för vår demokrati med sina popularitetsbaserade algoritmer där det redan populära ofta görs än mer populärt. Enligt Aftonbladets artikel är det dessutom främst twittrare på den politiska högersidan som får sina budskap amplifierade av bottar. Att detta ofta är fallet styrks bland annat av forskningsartikeln Algorithmic amplification of politics on Twitter. Det betyder att medborgarna får en skev bild av hur det politiska landskapet faktiskt ser ut – och då i synnerhet att det finns en övervikt åt höger. 

Okända avsändare utgör också ett problem i den här frågan. Bara för att ett politiskt budskap sprids av bottar betyder det inte att det är författaren själv som arrangerat detta. Det kan istället vara precis vem som helst: inför det amerikanska valet 2016 pågick till exempel en påverkanskampanj från ryskt håll. Och okända avsändare som styrker politiska budskap är sällan ett bra tecken i en demokrati, där transparens och jämlikhet ska råda. Denna fråga uppmärksammas just nu från flera håll, efter att TV4: Kalla fakta nyligen avslöjat att alla riksdagspartier utom C, MP och V är beredda att kringgå reglerna kring transparens för ekonomiska bidrag. All uppmärksamhet av det slaget är välkommen i en demokrati.

Twitter själva tycker inte heller det där med bottar och trollfarmer är en särskilt bra grej. Men de tycks ha stora svårigheter att komma åt problemet, och det går fortfarande alldeles utmärkt att köpa Twitter-konton för den som vill anordna sin egen påverkanskampanj. Lösningen verkar ofta vara att jaga trollen och ta bort konton, vilket innebär att plattformen alltid ligger ett steg efter. En annan lösning, som presenteras av forskaren Tauhid Zaman, är offensiv botanvändning – alltså att skapa mot-bottar för att amplifiera ett motbudskap. Hur det ska gå till på ett jämlikt sätt framgår dock inte.   

Kanske går det inte att stoppa de här krafterna. Kanske får vi vänja oss vid att leva i en värld med försvagad tillit till information och politiska budskap, i synnerhet på nätet. Den världen är redan här i stor utsträckning. Men även om det kanske känns som ett Sisyfosarbete finns det ingen anledning att ge upp. Vi kan fortsätta odla kärlek istället för hat. Fortsätta visa att det finns en verklighet där högerpropagandan inte regerar. I samtal med varandra, i vad vi skriver och vad vi säger. Och vi kan alltid välja att sluta skrolla i det där Twitterflödet och gå ut i solen en stund.