Mångfaldsbarometerns senaste enkät visar på en positiv trend gällande svenskarnas* attityder till mångfald, och andra relaterade frågor. Det är andelen ganska positiva som ökar och män, lågutbildade och äldre, har blivit mer positiva till mångfald. Men attityderna skiljer sig starkt åt beroende på vilket parti och politiskt block man sympatiserar med. Vänsterblockets väljare är betydligt mer positiva till mångfald – tillsammans med L:s väljare.

Av väljarna som sympatiserar med det barometern identifierar som det liberala/socialistiska/miljö-blocket (C, S, V och MP) är 71 procent positivt inställda till mångfald, medan siffran bland de konservativa/liberala (SD, M, KD och L) är 28 procent. Tittar man enbart på Liberalernas väljare är emellertid så många som 79 procent positiva.

För hela befolkningen anas en positiv trend vad gäller attityd till utrikesföddas rättigheter och möjligheter, utan att den upp till den nivå som rådde innan 2015 och flyktingtillströmningen. På samma sätt är det sedan 2016 nu en rekordstor andel som anser att Sverige berikas kulturellt av människor med utländsk bakgrund, 74 procent.

Högerväljare tror på inlärningsproblem 

Det finns en svag trend att allt fler svenskar tycker att invandring skapar bostadssegregation, vilket 71 procent uppger. Dock minskar andelen som föredrar att ha svenskar som grannar.

Undersökningen visar att även uppfattningen om orsakerna till kriminalitet i utanförskapsområden delar de politiska blocken. 79 procent tror på socioekonomiska faktorer, och här är väljare till L, C, MP, S och V överrepresenterade. Liknade överrepresentation bland C-, MP-, S- och V- väljare finns gällande social diskriminering som orsak.

67 procent anser att det kan finnas inlärningsproblem hos vissa familjer i de så kallade utsatta områdena som gör att kriminalitet uppstår i utanförskapsområden. Här är väljare från SD, M och KD överrepresenterade.

Fler kristendomskritiker

Den orsak som får lägst stöd, 40 procent, är bristen på poliser. De som tillskriver samhällsproblem polisbrist som orsak står främst att finna bland de som skulle rösta på något högerparti i nästa riksdagsval, i första hand KD (68 procent), följt av SD (52 procent), L (47 procent) eller M (45 procent).

Enkäten tar också upp attityder till olika religioner och resultaten visar att något färre är negativa till islam, och en tydlig trend också ger vid hand att allt fler (35 procent) menar att kristendomen kolliderar med mänskliga rättigheter, vilket passerar andelen (34 procent) som anser att judendomen gör det.

Mångfaldsbarometern kartlägger sedan 2005 svenskarnas attityder till etnisk mångfald och invandring. Resultatet av den aktuella undersökningen bygger på 1108 slumpmässigt utvalda individers svar.

*”Svenskarna” avser alla människor inom åldersintervallet 18–75 år, folkbokförda i Sverige 2022.