Efter en sommar med extrema temperaturer, varmare hav och livshotande bränder har svenska forskare fått nog. I torsdags publicerades en debattartikel i Aftonbladet där närmare 2 000 svenska forskare och anställda i forskarvärlden gått samman i protest mot den nuvarande klimatpolitiken.
– Vi har ju sagt det här i snart 30-40 år. Det är skandal, säger Karin Gerhardt, initiativtagare och forskare i biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Forskaren Karin Gerhardt har under flera års tid varit verksam inom SLUs klimatnätverk, som arbetar för att förbättra universitetets klimatarbete. Tillsammans med 1 944 kollegor från olika akademiska inriktningar och universitet runtom i Sverige vill hon nu mana svenska politiker att ta klimatkrisen på större allvar.
– Jag förstår faktiskt inte varför politikerna inte tar till sig av forskningen i denna fråga. När covid-pandemin anlände, då lyssnade man på forskarna. Vad hade hänt om man istället valt att ignorera vetenskapliga råd? Det är samma sak med klimatet, men alltför många politiker väljer att slå dövörat till.
I debattartikeln skriver forskarna att det krävs en genomgripande omställning av hela vårt samhälle för att få bukt med klimatkrisen, en omställning som till stor del måste ske genom att vi ändrar våra beteenden: att vi konsumerar mindre, flyger mindre och äter mindre kött. Karin Gerhardt menar att dessa förändringar inte per automatik behöver innebära att livet blir sämre.
– Vi gör ju livsstilsförändringar hela tiden. Men under de senaste årtiondena har vi matats med att man alltid kan få mer och mer, utan konsekvenser. Att vissa saker ändras behöver inte vara något negativt. Jag tror att man från politikens håll måste anamma en positiv anda, att försöka hitta gemenskap i denna utmaning. I grund och botten vill människor hjälpa varandra, det har vi sett inte minst under covid-pandemin.
Kravet att ställa om gäller även för universitetsvärlden.
– Om man tittar på vår egen bransch så finns det mycket kvar att göra. Internationella akademiska konferenser, till exempel, kan i större utsträckning hållas digitalt för att undvika onödigt flygande. Vissa möten, såväl som viss undervisning, kan också ske digitalt, för att minska resandet. Institutioner kan övergå till att endast bjuda på vegetarisk mat. Kanske kan vi dela på kontor, för att minska på lokalytan som måste värmas upp? Det går att göra successiva förändringar.
Att sådana förändringar måste ske, det är Karin Gerhard glasklar med.
-Vi är på väg in i tuffa tider. Kriserna kommer varken att bli mindre eller färre. Just nu har vi möjlighet att ställa om på ett kontrollerat sätt, och då kan det bli bra. Gör vi inte det, då riskerar vi att det blir kaos.
