Det är helt tomt inomhus på Brewers beer bar denna kväll. Desto fler på den modesta uteserveringen, och grannrestaurangerna har dragit vinstlotten när det kommer till utomhusyta. Men det gör inte oss något. Vi har kommit för maten och planerar att sitta inne. Den tomma lokalen får oss dock att ändra oss. Det vore najs med lite folk omkring sig trots allt.

Vi sätter oss i skuggan vid ett bord för två. Det är en perfekt ljummen kväll och vi får snabbt service av en klämkäck servitör. Vi vet redan vad vi ska ha: två kebab, tack. Vi beställer också varsin öl från den digra ölmenyn. Hela konceptet Brewers beer bar handlar om öl. Och lite udda och fantasifull krogmat.

För lite mer än ett år sedan recenserade jag Brewers beer bar på Tredje långgatan. Denna pärla i Linnéstan som knep en stark fyra i betyg tack vare sina läckra pizzor. I februari detta år invigdes filialen på Magasinsgatan. Jag var där då och testade ett smakprov på vegansk kebab, fylld med sojakött och smarriga såser. Nu ska vi undersöka hur det gått med kebabandet.

Det finns två veganska varianter på menyn, en med kikärtor och en med tempeh. Jag har aldrig varit särskilt förtjust i tempeh, så jag överlämnar det valet till mitt sällskap. Å andra sidan låter kebab med kikärter helt uppåt väggarna, men jag offrar mig och väljer den. Men något offer visar det sig inte vara tal om.

Vi får in varsitt fat med fantastiskt inbjudande skapelser. Det första som överraskar oss är det gigantiska, lätt grillade brödet som sluter sig som en jättemussla kring fyllningen. Jag tar ett bett. Mm, perfekt stuns. Jag har prompt bestämt mig för att äta kebaben med händerna. Sällskapet kör med bestick. Det är inte helt lättätet, men värt varje litet kladd.

Mitt bröd är till bredden fyllt med marinerade kikärter, egengjord ajvar, grillad paprika, inlagd kål, avokado, kebabsås och säkert lite till. Det är massor med smaker. Något nytt händer i varje tugga. Och kikärterna passar riktigt bra i ett kebabbröd. Brewers skulle aldrig servera något som inte funkar.

Jag stjäl några tuggor av mitt sällskaps tempeh. Aha, inte så pjåkigt. Jag, som faktiskt nästan avskyr tempeh, blir överraskad över dess milda smak och skönt tuggiga konsistens. Fyllningen sitter också fint och erbjuder bland annat sesamsås, picklad rödlök, kål och morot.

Jag lyckas inte helt äta upp min rätt. Det är mäktigt till max. Men som jag hävdat tidigare är ju dessertmagen en egen mage, så vips har jag beställt en prinsessbakelse. Det är tvära kast mellan kebab och bakelse måste jag säga, men jag skulle aldrig i världen tacka nej till prinsessbakelse. Det är mitt absoluta favoritbakverk, i detta fall bakat av den inom vegankretsar välkända Göteborgskonditorn Lisa Forsberg från Doux pastry.

Med en alldeles utmärkt bakelse i dessertmagen tackar vi för oss. Men bara för några dagar. Jag råkar nämligen inom kort sätta i mig ännu en bakelse på systerkrogen på Tredje Långgatan.