Enighet kring EU:s framtida asylpolitik dröjer. Och kan dröja länge än.
Efter tisdagens migrationsministermöte i Luxemburg finns snarare tecken på växande sprickor mellan EU-länderna än tvärtom.
På väg ut från mötet är Sveriges Heléne Fritzon (S) klart pessimistisk. Även om ingen på förhand egentligen förväntade sig någon uppgörelse redan nu var ändå förhoppningen att länderna skulle nå ett läge som öppnar för en överenskommelse när stats- och regeringscheferna samlas i Bryssel om drygt tre veckor.
Fast dit verkar det väldigt långt.
– Man ska aldrig ge upp ett förhandlingsarbete, men man kan ju ändå säga att vi står väldigt långt från varandra. Ska jag dra en slutsats från dagens möte så är det att någon enighet synes vara väldigt svår att uppnå, säger Fritzon efter mötet i Luxemburg.
Irritation över Ungern
Oenigheten är främst den gamla vanliga: en rad östländer med Ungern i spetsen är skarpa motståndare till alla tankar på att göra obligatoriska omfördelningar av asylsökande mellan medlemsländerna, i ett läge där något eller några länder får ta emot en stor mängd flyktingar på kort tid.
Ungerns ovilja att kompromissa gör Fritzon tydligt irriterad.
– Nej, det finns ingen sådan vilja från Ungern och det har jag också lyft fram i mitt anförande i dag. Vi är många länder som är med och föreslår en kompromiss och det innebär att vi har flyttat våra egna positioner och då förväntar jag mig också att när man finns på den andra sidan att man också är beredd att flytta sina positioner i en riktning där EU skulle kunna bli starkare tillsammans, säger migrationsministern.
Samtal förs
Tysklands förbundskansler Angela Merkel konstaterade i helgen att man knappast hinner nå en överenskommelse i tid till junitoppmötet i Bryssel den 28–29 juni som länge varit målet.
Tyskland, Sverige och Frankrike försöker ändå aktivt få exempelvis Ungern att ändra sig.
– Det förs ju en mängd olika samtal, både med de medlemsstater där vi redan från början har en väldigt djup gemenskap – Tyskland och Frankrike är bra exempel på det – men också med de länder som har varit och är motståndare till ett gemensamt kompromissförslag, säger Heléne Fritzon.
Paradigmskifte?
Om ingen enighet kan nås på toppmötet i slutet av juni går frågan vidare till nästa ordförandeland, Österrike. Och där flaggar inrikesminister Herbert Kickl om att föreslå ett ”paradigmskifte” när migrationsministrarna möts härnäst, i Innsbruck i början av juli.
– Kanske är det dags för en liten helomvändning om asylsystemet, säger Kickl, vars parti FPÖ ingår i samma partiallians som exempelvis Matteo Salvinis italienska Lega och Marine Le Pens franska Nationell samling (före detta Nationella fronten).
Heléne Fritzon är inte förtjust i den tanken.
– Jag har varit väldigt tydlig i dag med Sveriges förväntningar på Österrikes ordförandeskap. Min bedömning är att det inte är möjligt för Österrike att säga att man inte måste ta ansvar för att fortsätta arbetet med att försöka förhandla sig fram till ett gemensamt asylsystem, säger Fritzon.
Fakta: EU:s sju asylförslag
EU-kommissionen lämnade förslag till sju olika rättsakter under 2016, som har kommit olika långt i förhandlingsprocessen. Flera av dem förhandlas nu mellan EU-länderna och EU-parlamentet.
Förslag om en reviderad Dublin-förordning (kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en asylansökan).
Förslag om normer för mottagande av asylsökande.
Förslag om normer för när personer ska anses berättigade till internationellt skydd.
Förslag om gemensamma regler för hur skyddet i EU ska fungera.
Förslag om databaser för jämförande av fingeravtryck och identifiering av asylsökande.
Förslag om att skapa en gemensam asylbyrå.
Förslag om nya ramar för vidarebosättning (kvotflyktingar).
Målet har den senaste tiden varit att nå en överenskommelse i tid till nästa toppmöte för EU:s stats- och regeringschefer, i Bryssel den 28–29 juni.