Tillgången till kultur är inte jämlik över landet. Personer med invandrarbakgrund och människor på landsbygden har sämre tillgång till kultur än människor i städerna, enligt flera analyser. Därför ska kultursamverkansmodellen utredas och det blir Mats Svegfors som leder arbetet.
– I dag är tillgången till kultur allt för ojämlik. Det är dags att göra en ordentligt översyn av modellen för att se hur den kan bidra till att ge fler tillgång till kultur, säger kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S).
Målet med kultursamverkansmodellen, som infördes 2011, har varit att staten, regionerna och kommunerna ska samarbeta med såväl civilsamhället och professionella kulturskapare för att föra kulturen närmare medborgarna.
Men riktigt så har det inte blivit.
– Den dynamik som modellen skulle bidra till vad gäller kultur i hela landet har inte fullt ut realiserats. Fördelningen av medlen till de olika konst- och kulturområdena som ingår i modellen har inte förändrats nämnvärt, menar Jeanette Gustafsdotter och fortsätter:
– Den ekonomiska ojämlikhet vi ser i samhället i stort speglas också i tillgången till kultur. Högre inkomster ger bättre tillgång till kultur. Vi vill se en framtida modell som i högre grad bidrar till utveckling och breddad kultur i hela landet.
Viktig modell
Kultursamverkansmodellen är en viktig del i arbetet för att nå de kulturpolitiska målen. Statens kulturråd ansvarar för fördelningen av statliga kulturpengar, sammanlagt cirka 4,7 miljarder kronor, till regionerna. Dessa ansvarar i sin tur ansvarar för fördelningen till olika kulturverksamheter. Det kan handla om allt från museiverksamhet till scenkonst, litteratur, film eller främjande av hemslöjd.
Den statliga utredningen ska ledas av Mats Svegfors, med lång erfarenhet från såväl utredningsarbete som offentlig verksamhet. Tidigare har han bland annat varit landshövding i Västmanlands län, vd för Sveriges Radio och ordförande i Statens kulturråds styrelse.
I uppdraget ingår bland annat att föreslå hur roller, ansvar och samverkan inom modellen kan utveckla och förtydligas, men man ska också komma med förslag kring hur kultursamverkansmodellen ska ge ökad tillgång till kultur i hela landet. Senast i september nästa år ska utredningen redovisas.
– Vi behöver en modern och fungerande kultursamverkansmodell som bidrar till våra nationella kulturpolitiska mål, breddar deltagande och motverkar den ekonomiska ojämlikheten. Vi behöver kultur som når alla i hela landet, inte en politik som befäster klyftorna i samhället, säger Jeanette Gustafsson.
