Väljare röstar inte alltid på det parti som de egentligen sympatiserar mest med. Det finns flera anledningar till det. Det kan handla om att försöka påverka andra partiers politik eller stödja partisamarbeten. Det kallas för stödröster eller taktikröster, och i Sverige har det blivit allt vanligare.

När valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet började sina mätningar 1968 taktikröstade 6 procent av väljarna. Sedan dess har den siffran ökat stadigt – enligt en valundersökning från senaste valet 2018 uppgav var femte väljare, 20 procent, att de röstade på ett annat parti än det de tyckte bäst om i riksdagsvalet. Så var det även vid valet 2014.

45 procent av KD:s väljare föredrar ett annat parti

I Sverige har fyraprocentsspärren alltid givit upphov till stödröstning på små partier. I många fall hade partier som legat på gränsen inte klarat sig kvar i riksdagen om de inte fått stödröster från andra partiers sympatisörer.

Det tydligaste exemplet på taktikröstning är att borgerliga väljare stödröstar på Kristdemokraterna. Vid det senaste valet 2018 sympatiserade nästan hälften av de som röstade på Kristdemokraterna, 45 procent, i själva verket med något annat parti, visar siffror från Göteborgs universitet.

I likhet med tidigare val var det framförallt väljare som annars sympatiserar med Moderaterna som valde att lägga sin röst på Kristdemokraterna. En fjärdedel, 23 procent, av Kristdemokraternas röster 2018 var stödröster från personer som säger sig föredra Moderaterna. Utan taktikröster hade Kristdemokraterna således inte klarat fyraprocentsspärren en enda gång sedan valet 2006.

Kan avgöra den 11 september

I valet den 11 september kan taktikrösterna bli avgörande, anser Magnus Hagevi, professor i statsvetenskap på Linnéuniversitetet i Växjö.

– Vilka som skulle kunna bli statsminister är förhållandevis klart så jag tror att det kan få betydelse. Alla incitamenten som kan finnas för taktikröster finns i det här valet, säger Magnus Hagevi.

Varför agerar väljarna så här?

– Den här typen av strategiskt röstande beror på att väljarna vill påverka maktförhållandena i parlamentet eller regeringen, i riksdagen eller regeringen. Då tänker vissa väljare strategiskt: hur ska jag kunna påverka maktförhållandena mest, till exempel om man vill att ledaren för det parti man tycker är bäst ska få bli statsminister? Då måste man få med sig sina allierade och därför röstar man inte på det parti som man tycker är bäst utan på ett parti som man behövs för att partiet man tycker är bäst ska få regeringsmakt.

Eftersom det finns två tydliga regeringsalternativ, med varsin namngiven statsministerkandidat, tror Magnus Hagevi att vi kommer att se strategiska drag från partiernas sida för att få väljarna att taktikrösta.

– Speciellt småpartier som riskerar att åka ur och behöver taktikröster signalerar det väldigt starkt. Kristdemokraterna har gjort det vid flera tillfällen: “vi behövs för en borgerlig regering”, säger Magnus Hagevi.

– En annan signal är att ett stort parti säger att vi har flera allierade i riksdagen till sina väljare. Det är en signal till väljarna att nu är det OK att taktikrösta. Det har socialdemokraterna gjort och det finns olika partier som har haft behov av detta.

Jämnt mellan regeringsalternativen

Det finns flera faktorer som påverkar om väljarna taktikröstar eller inte. En av dem är hur jämnt det är mellan de olika regeringsalternativen.

– Om det är jämnt mellan blocken, så det bara är någon enstaka procent som skiljer, då är engagemanget ännu större att få med sig alla på båten. Om det vore stora skillnader mellan blocken kanske man tänker att det är ingen idé att taktikrösta, det är lika bra att bli av med det här partiet så att vi slipper taktikrösta i nästa val. Så det är oerhört mycket strategier i detta.

Tror du att de partier som i dag sitter i riksdagen alla är kvar efter valet?

– Det brukar vara så. Två partier har trillat ur och ett har kommit tillbaka. Det är Ny demokrati som trillade ur och det andra var Miljöpartiet som kom tillbaka nästa val. Om man bara räknar på antal partier så är det lättare att komma in i riksdagen än att trilla ur, så det är svårt att trilla ur riksdagen. Taktikröstningen är en del av det tror jag.

Miljöaktivister uppmanar till stödröstning

Ett aktuellt exempel är ett upprop publicerat på Aftonbladets debattsida från 155 miljöaktivister att stödrösta på Miljöpartiet. Detta trots att flera av dem öppet har varit kritiska mot partiet.

“Trots sina brister är Miljöpartiet, enligt såväl Naturskyddsföreningens som WWF:s granskningar, både det riksdagsparti som agerat bäst för miljön under de gångna åren och det riksdagsparti som har högst ambitioner inför kommande mandatperiod. Därför behövs stödröster igen. Klimatet har inte råd med att det parti som prioriterar miljön högst ska lämna riksdagen”, skriver debattörerna.

Liberalerna, Miljöpartiet och Kristdemokraterna har alla legat runt fyraprocentsspärren. Kan det också påverka hur man lägger sina röster, för att partierna överhuvudtaget ska finnas kvar i riksdagen?

– Ja, det kan det göra. Då tycker man att partiet har ett värde i sig själv. Jag tänker exempelvis på att man anser att vi måste ha en röst för miljön i riksdagen och då vore det synd om Miljöpartiet försvann. Men frågan är om det är en taktikröst då eller om man faktiskt röstar på Miljöpartiet för att man vill ha dem i riksdagen. Jag skulle inte kalla det för taktikröst, säger Magnus Hagevi.

Läs mer:

Lägg din röst där den gör mest nytta