– Dessa två länder måste uppfylla sina löften och punkterna i överenskommelsen. Hittills har vi inte sett några åtgärder, säger Cavasoglu i en intervju med kanalen TV100, enligt det turkiska regeringsmediet Daily Sabah. 

Det rör sig bland annat om att Sverige inte utvisat de personer som Turkiet påstår är terrorister och vill ha utlämnade.

Vid Natomötet i slutet av juni drog den turkiske presidenten tillbaka sitt veto mot ett svenskt och finskt Natomedlemskap, sedan länderna skrivit under en överenskommelse som bland annat innebär att länderna lovar att inte stötta de kurdiska rörelserna YPG och PYD eller Gülenrörelsen.

Utvisningar

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har flera gånger sedan dess varnat för att Turkiet kan komma att ändra sig om inte Sverige uppfyller sina åtaganden – och utvisar de personer som Turkiet listat.

För bara några dagar sedan, den 23 juli, kallade det turkiska utrikesdepartementet upp Sveriges charges d’affaires i Ankara för att markera mot vad man kallar terroristpropaganda i samband med en kurdisk grupps demonstration i Stockholm.

För att Sverige ska släppas in i Nato krävs att alla medlemsländer ratificerar ansökan i sina respektive parlament. I skrivande stund har 18 av 30 länder godkänt ansökan, däribland Kroatien som på förhand varit lite av ett orosmoln, skriver Dagens Nyheter.

Val nästa år

Turkiets ratificering kan dröja flera månader eftersom parlamentet har sommarstängt och öppnar först i oktober. Men även därefter kan godkännandet dra ut på tiden med anledning av det turkiska valet som är planerat till den 18 juni nästa år.

Natofrågan är kopplad till Erdogans möjlighet att plocka inrikespolitiska poäng inför deras val, säger Jacob Westberg, docent vid Försvarshögskolan, till DN.

Artikeln har uppdaterats.