Sedan den 1 juli har Migrationsverket börjat anvisa skyddsbehövande från Ukraina till kommunerna som ska ta över ansvaret med att ordna boendeplatser. Allt enligt den nya lag som kom till för att få en jämnare fördelning av flyktingar över hela landet.

Hittills har runt 1 300 personer av de drygt 10 000 som i dag bor på Migrationsverkets boenden tagits emot av kommunerna. Förhoppningen är att de flesta ska ha anvisats till en kommun innan månaden är slut. Sedan ska myndigheten avveckla boenden.

För en del ukrainska familjer märks den nya ansvarsfördelningen inte av alls.

– Flytten kan teoretiskt innebära att man bor kvar på samma boende, men att kommunen tar över ansvaret. De allra flesta kan flytta inom kommunen eller till grannkommunen, säger Magnus Önnestig, direktör på Migrationsverkets nationella operativa avdelning.

Prioriterar jobb och skolgång

Migrationsverkets mål är att så många som möjligt ska få bo kvar i samma kommun. Men i praktiken är uppdraget omöjligt då det på många håll bor fler ukrainare än vad kommunen har som uppgift att ordna boende åt.

I de fallen prioriterar myndigheten ensamkommande som fyllt 18 år, familjer med barn som börjat gå skolan och familjer där en vuxen fått jobb.

Trots det har det rapporterats om oroliga och stressade ukrainska familjer runt om i landet som tvingas lämna sina hem och barnens nya skola för en flytt till en annan del av landet.

– Vi försöker få till pusslandet innan vi fattar beslut. I många fall har vi fått till lösningar som är bra för alla, men det är klart att det finns fall där folk har fått flytta ganska långt, men det är en liten del, säger Önnestig.

Han tycker ändå att arbetet med fördelningen har gått över förväntan.

– Det har rullat på med färre friktioner än vad vi befarande på förhand. Vi är utan tvekan nöjda med arbetet, sedan kan det variera över landet. Men generellt sett är vi väldigt nöjda.

23 500 behöver boendehjälp

I dag finns det omkring 40 000 ukrainare i Sverige. I Migrationsverkets senaste prognos väntas Sverige ta emot 55 000 ukrainska flyktingar, och av dem förväntas 23 500 behöva hjälp med boendet.

Hur många ukrainare som kommer att tvingas flytta till en ny kommun har Migrationsverket ingen statistik på i dagsläget, säger Önnestig.

– Vi vill jobba snabbt men rationellt, men också vara lyhörda. Men tanken med lagen är att få en jämnare fördelning, att alla 290 kommuner ska ta sin del av ansvaret.

– Under 2015 blev det ju ett antal mindre kommuner som fick ta ett väldigt stort ansvar och det är det vi vill undvika. Hade vi varit hundra procent flexibla riskerar vi att få den här snedfördelningen, fortsätter han.