Kubas nationalförsamling har samlats för att påbörja det sedan länge planerade reformarbetet kring landets författning. Målet är att sy ihop kommuniststyret med en försiktig ekonomisk och social upplättning i landet.
Nationalförsamlingens första uppgift är att godkänna den kommission som ska arbeta fram utkastet till vad som väntas bli den största författningsreformen i landet sedan den antogs 1976, under kalla kriget.
Initiativet till reformarbetet togs ursprungligen 2011 av Kubas förre president Raúl Castro, med syftet att genom försiktiga reformer öppna upp ekonomin för utländska investeringar samt en privat sektor. Formuleringar som kan komma att försvinna är bland annat den som förbjuder kubaner att ha inkomster från verksamhet som ”exploaterar andras arbete”.
Mandatperioden för presidentämbetet ligger också i stöpsleven, för att stärka det politiska systemet efter familjen Castros långa period vid rodret – nu när Miguel Diaz-Canel tagit över stafettpinnen. Fem år långa mandatperioder, med maximalt tio år på presidentposten, är förslaget.
Raúl Castros dotter Mariela Castro, chef för landets myndighet för sexualupplysning, har sagt att hon kommer att kampanja för att den nya författningen tillåter samkönade äktenskap. Raúl Castro, som sitter kvar som ledare för kommunistpartiet till 2021, har deklarerat att partiets bärande roll för landet inte kommer att ändras i en ny författning.
Fakta: Kubas nye president
Miguel Diaz-Canel var länge vicepresident under Raúl Castro innan han tog över presidentskapet i april i år.
Samtidigt som 58-årige Diaz-Canel ska sjösätta det reformarbete som Castro initierat, uppges han förespråka att släppa lite på censuren i landet. Många unga kubaner kräver förändringar, men frågan är hur långt den nye presidenten är villig att gå.
