Internet slutar att fungera och telefonen är stendöd. Betalningskedjorna avstannar: Det går inte längre att handla i butiker, tanka bilen, ta ut pengar eller hämta ut recept på apoteket – än mindre att nå mamma som ligger på lasarettet.

Domedagsscenariot känns igen från den samtida fiktionen. Med blicken i verkligheten finns också skäl för oro: Säpo varnade så sent som förra året för att utländska aktörer visat intresse för svensk telekominfrastruktur.

Trots det svarar drygt en av tio kommunföreträdare att de inte vet om kommunen har en plan för en sådan situation. Endast två av tio säger att de övat för ett dylikt scenario, enligt en rikstäckande enkät genomförd av intresseorganisationen Svenska stadsnätsföreningen (SSNF).

– Detta behöver prioriteras upp, och kommunerna behöver också handfast hjälp. Det tycker jag vår undersökning pekar tydligt på, säger Mikael Ek, vd för SSNF.

Ytterst vilar säkerhetsansvaret på kommunerna själva. Men Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bistår kommunerna med kunskap och vägledning bland annat genom att samla säkerhetsansvariga på kommunerna i nätverk och vid årliga konferenser.

Enligt Margareta Palmqvist, chef på enheten för systematiskt informationssäkerhetsarbete vid MSB, börjar allt säkerhetsarbete med insikt.

– Om kommunledningen inte förstår att det lönar sig att arbeta förebyggande, då kommer inte det arbetet att bli prioriterat. Det är ett stort problem.

Samtidigt blir samhället allt mer digitaliserat i takt med att allt fler tjänster och apparater ska gå online. Men där hänger säkerhetsarbetet inte alltid med, eftersom det finns en generell kunskapsbrist inom it-säkerhetsområdet, påpekar Margareta Palmqvist.

– Man glömmer bort att tänka informationssäkerhet. Folk som kan det här är för få, vi behöver fler för samhällets räkning. Det är något som gör mig ganska orolig.

En kommun som sett till att höja beredskapen är Västerås, där man i maj förra året övade för avbrott i tele- och datakommunikationen.

– De övningarna fick vi glädje av senast i onsdags då mobilnätet gick ner och vi och fem andra regioner blev utan mobiltelefoni, säger Mikael Lagergren, säkerhetsdirektör vid Västerås kommun.

En stor del av krisstrategin handlar om att upprätthålla kommunikation mellan kommunledning och viktiga samhällsfunktioner, inte minst sjukvården. Om alla vanliga kontaktvägar ligger nere får en kontaktperson inom varje verksamhetsområde svara för kommunikationen med bärbar komradio som sänder via Rakel-systemet.

Som en lokal förlängning av MSB:s nyutgåva av ”Om krisen eller kriget kommer” har Västerås satt samman en egen broschyr till kommuninvånarna som bland annat anger var de 19 samlingslokalerna med vattenreserver är belägna.

– När allt havererar får man bege sig till någon av dessa trygghetspunkter, säger Mikael Lagergren.

Mera långsiktigt handlar det också om att bygga dynamisk infrastruktur – så kallade resilienta system – ett arbete som måste bedrivas i samverkan med de kommunala nätbolagen
.
– Du ska i princip kunna gräva av en sträcka utan att huvuddelen av abonnenterna ens märker det.