Jag är väldigt förtjust i rosengeranium. Pelargonium graveolens på latin. Kallas också doftgeranium och doktor Westerlunds hälsoblomma bland annat. Den ser ut som en extra hårig pelargon med flikigare blad. Den doftar för det mesta ros, men finns i andra dofter också. 

Jag har själv bara fått rosengeranium att blomma ett par gånger, den blommar inte gärna inomhus, men när den gör det får den små, rosa blommor. Men det är inte dess blommor som gjort den så populär, utan doften och för att den är lättodlad. 

Lätt att odla

Enklast är att ta skott från den. På våren rotar sig alla arter jag testat i pelargonfamiljen bäst och rosenpelargonen är inget undantag. Använd en vass kniv och skär ett snett snitt i basen av skottet och stoppa ner i vatten så fort som möjligt. När skott ruttnar beror det ofta på en infektion på grund av att snittet är för fransigt eller för att det bildats en luftbubbla i snittet.

Byt vatten ofta och ge skottet ljus, inte direkt solljus, men inte heller halvmörker. En mild glödlampa är en bra idé. Jag låter alla mina skott rotas i ett gammalt akvarium under en mild växtlampa. Det kan ta sin tid att sätta rötter, men till slut kommer de. När skottet har minst tre rottrådar som är några centimeter långa brukar jag plantera dem.

Rosenpelargoner behöver inte särskilt stor kruka. De kan växa sig riktigt stora om de får chansen. Vänta med att toppa den tills den når ungefär den storlek du vill att den ska ha.  För att den inte ska bli för kaotisk är det bra att rensa bort lite grenar ibland. Eftersom den är så robust och tålig går det att forma den rätt fritt. Jag brukar rensa den nedersta delen så att det bildas en stam. Efter ett tag förvedas stammen, men det kommer hela tiden nya små grenar som jag får rensa bort.

Smak och doft

Rosengeranium är ätlig och den som har några stycken upptäcker snart att det blir en hel del skott och blad över. Genom att man tar de allra största bladen och rensar bort skadade och torkade blad föryngras plantan och blir piggare, så det skadar heller inte att hålla efter den.

Främst använder jag rosengeranium som smaksättning i vatten eller juice. Men det går också att använda den i efterrätter och sallader. Eftersom bladens ludd är kraftigt är det inte särskilt trevligt med stora färska blad. Överhuvudtaget föredrar jag att dra ut smaken och doften i vatten över natten. Lägg en näve blad i en burk och täck med vatten. På morgonen är det bara att sila bort bladen. Vätskan används som rosenvatten.

För att göra lemonad blandar jag rosengeraniumvattnet med pressad citron och lite socker. Den som har en kolsyremaskin kan göra supergod läsk av lemonaden. Eller torka bladen och använd som te. Jag blandar torkade blad med svart te. Överblivet rosente går bra att göra iste på.

Rosensmak, lakrits och apelsin

Just nu experimenterar jag med att göra godis med rosensmak. Genom att använda agar-agar är det lätt att göra eget gelegodis utan några som helst konstiga tillsatser. Blanda juice och rosenvatten eller låt blad dra i juicen över natten. Söta med lite socker, honung eller varför inte stevia. Vispa i agarpulver i ljummen vätska (i kall vätska tenderar pulvret att klumpa sig) och värm tills det kokar ordentligt.

Agar-agar finns både som pulver och hela bitar så det är svårt att säga hur mycket som behövs utan en våg. Men runt 30 gram till 5 dl vatten brukar bli bra. Läs på förpackningen. Där brukar anges mängden som behövs till olika rätter. Hel agar är lite puligare, men klippt i fina bitar brukar det lösa upp sig bra i varm vätska.

Det är inte världens billigaste råvara, men hel agar är relativt billig på asiatiska affärer. Pulvret finns ofta på hälsokostaffärer och i en del livsmedelsaffärer. Godiset blir lite grynigare än om man använder gelatin, men om det får torka lite, i ugn eller en torkmaskin blir det fastare och tuggvänligare.

Min favorit är ros och lakrits. Jag gör först en omgång med rosengodissmet, häller upp i formar, låter den stelna ordentligt och häller sen på ett lager med lakritssmak. Roslagret gör jag av färskpressade apelsiner som rosenbladen får ligga i över natten. I lakritslagret använder jag lakritspulver, en nypa salt och eventuellt stött stjärnanis. Citron- eller limeskal är fint att riva eller strimla över.