Fler av Sveriges invånare väljer att flytta från landsbygden till
städerna. Många byar förlorar därför viktig service, som banker,
affärer och skolor. Utvecklingsgruppen Fjällsjö Framtid i Backe
ville ändra på det och startade ett byservicekontor i ett rivningshotat hus. Margareta Mårtensson berättar om hur de fick liv i byn igen, och ger tips på hur man kan rädda landsbygden.
För 200 år sedan bodde 90 procent av svenskarna på landsbygden. I dag är det nästan tvärt om, 85 procent bor i städerna. Avfolkningen av mindre byar och samhällen leder till att nödvändig samhällsservice försvinner från de orterna, och de riskerar att dö ut. Backe är en av många byar som har blivit drabbade. Redan 1985 startades där en utvecklingsgrupp som fick namnet Fjällsjö Framtid.
Alternativa lösningar
Till en början var gruppens tanke att tillsammans med Länstyrelsen, Landstinget och kommunen arbeta för utveckling i Fjällsjö gällande bostäder, nyföretagsamhet och service. Men med tiden har målet blivit att kämpa för att behålla den service som finns kvar, och att hitta alternativa lösningar. Ett exempel är när två hyreshus som stått tomma skulle rivas, då köpte de husen och startade verksamheter i dem. Det berättar Margareta Mårtensson, ordförande i Fjällsjö Framtid.
– Vi tog över två fastigheter som var rivningshotade. I dem har numera bland annat Svenska Cellulosa ett kontor, där finns också frisör och en blomsterhandel, berättar hon.
I en av fastigheterna finns även Fjällsjö Framtids eget bykontor, i dag med tre anställda.
– På vårat bykontor kan man göra lite av varje. Till exempel låna en dator, få hjälp med blanketter och turistinformation. Vi har kontorsrum och en möteslokal för uthyrning, en hemsida, en Facebooksida och en minnesfond.
Byvaktmästare
En gång i månaden ger Fjällsjö Framtid ut ett lokalt informationsblad, Fjällsjöbladet. Där finns information från gruppen, en köp och säljsida, föreningsinformation och information om händelser och aktiviteter i området.
En av Fjällsjö Framtids anställda jobbar som byvaktmästare, och fungerar som en alltiallo.
– Vår byvaktmästare kan man anlita för gräsklippning, snöskottning, fönsterputsning, eller för att köra skräp till soptippen om man inte har någon egen släpvagn. Vi har inte bara en byvaktmästare utan även en kanslist och en servicelots, säger hon.
Äldre och nyanlända
Många av de som kommer till bykontoret är äldre. De behöver ibland hjälp med vart de ska vända sig med olika frågor, eller för att få hjälp med en blankett. Men även flyktingar kommer till bykontoret för att få hjälp.
– De behöver mycket hjälp med översättning av brev från olika myndigheter. Vi har även ett språkcafé en gång i veckan, där de får prata och fråga och lära sig lite svenska i avvaktan på SFI. Vi har också gjort ett litet häfte med lite ord och bilder och en karta över samhället till dem, säger Margareta.
Hon berättar att gruppen också har startat olika insamlingar till ortens flyktingar, och ett bankgiro där invånarna kan sätta in pengar till dem.
– Numera upplåter vi även en lokal för en loppis där flyktingarna kan handla kläder och skor för en symbolisk summa. Loppisen drivs av två systrar Birgitta Segersten och Maria Berggren. Två kvinnor som verkligen engagerat sig för flyktingarna och deras familjer, säger hon.
Skola och jobb
Margareta tror att det finns många olika förklaringar till varför människor väljer att flytta från de mindre byarna. En av anledningarna tror hon är att när en byskola läggs ner måste barnen åka flera mil om dagen. Och om föräldrarna redan pendlar till sina jobb kan det leda till att de väljer att bo någon annanstans.
– Har man någon sjukdom som kräver vård är det långt att åka till närmsta sjukhus, och det finns inga kommunikationer. Fast egentligen tror jag det går fortare att få akutvård här än i storstaden, trots långa avstånd, säger hon.
Brist på arbete är en annan förklaring. Margareta säger att bussarna går väldigt sällan, så även om många pendlar krävs det att man har minst en bil.
– Man måste tycka om att bo i den lilla byn. Det är en stor trygghet för vissa. Men det kan kännas jobbigt för andra. En viktig sak för att folk ska kunna bo kvar är att till exempel mobilnät och fiber byggs ut. Man kan göra mycket på distans, men samtidigt får man inte glömma bort alla som inte har dator.
Men att till exempel affärer på mindre orter går på knäna, det beror ju helt på oss själva. Vi måste handla lokalt, menar hon.
– Alla varken vill eller kan bo i staden. Det är bostadsbrist och skyhöga huspriser. Man måste hålla landskapet öppet, och hela Sverige måste få leva. Hur skulle det se ut om inte landsbygden fanns?
Om Fjällsjö Framtid
En ideell förening med cirka 150 medlemmar som bor i Fjällsjöområdet. Verkar för områdets överlevnad och utveckling. Byservicekontoret erbjuder bland annat:
Margaretas tips till den som vill rädda sin by
– Fundera över vad ni har egentligen, och hur ni kan använda det. Hur ni kan samarbeta och samverka för att det ska fungera? Handla lokalt? Engagera er?
– Vänta inte på någon. Hitta istället nya lösningar. Vi har en ekonomisk förening som startade en obemannad bensinmack när OK slutade leverera bränsle till vår dåvarande mack. I den gamla macken säljs numera fika, hamburgare och livsmedel. Vår ICA affär har skaffat en bankomat när banken slutade med kontanter.
Om Backe:
