Tillverkningsindustrin står för de största utsläppen av växthusgaser i Sverige – men det är hushållen som betalar mest koldioxidskatt. Det framgår av färsk statistik från SCB.
Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, uppgick de statliga intäkterna från miljöskatter till 103 miljarder under 2021, en ökning med nära fyra miljarder kronor jämfört med 2020. Framför allt är det energiskatterna som utgör lejonparten av miljöskatterna.
De 103 miljarder som miljöskatteintäkterna står för motsvarar ungefär två procent av Sveriges bruttonationalprodukt, BNP.
Intäktsökningen beror framför allt på ökningar i intäkter från energiskatt på bränslen, koldioxidskatt och fordonsskatt. Dessutom har de två miljöskatter som tillkom i mitten av 2020, skatten på plastbärkassar och avfallsförbränningsskatt, fått fullt genomslag under 2021.
Av statistiken framgår att hushållen stod för 18 procent av Sveriges växthusgasutsläpp 2020. Samtidigt betalade man 43 procent av den sammanlagda koldioxidskatten och 48 procent av energiskatten.
Tillverkningsindustrin släppte ut 27 procent av Sveriges växthusgaser, men stod bara för tio procent av koldioxidskatten och sju procent av energiskatten, något som beror på att tillverkningsindustrin har särskilda undantag från dessa skatter.
Räknat från år 1993 till 2021 har de totala miljöskatteintäkterna i Sverige mer än fördubblats. Men som andel av BNP och andel av total skatt har trenden varit nedåtgående sedan 1993. Miljöskatterna ökar alltså inte i samma takt som resten av ekonomin och de totala skatterna ökar.
