Regeringens förslag om totalförbud mot erkännande av barnäktenskap välkomnas av experter inom hedersrelaterat våld och förtryck.
Därmed läggs mindre ansvar på flickorna, anser Bernardita Núñez, verksamhetsledare på Terrafem kvinnojour.
SVERIGE Utländska barnäktenskap ska inte erkännas i Sverige, och det oavsett om makarna hade någon anknytning till Sverige när äktenskapet ingicks. Det enligt regeringens lagförslag som presenterades i tisdags.
Förbudet innebär att äktenskapet ogiltigförklaras i civilrättslig mening, varpå det blir upp till myndigheter och kommuner att avgöra hur man sedan ska ta ställning vid olika beslut.
Viktig moralmarkering
Det lägger ett mindre ansvar på flickan, familjen kan inte säga att det är hon som skiljt sig, säger Bernardita Núñez.
Enligt henne skulle en förändring i lagstiftningen innebära en viktig moralmarkering.
Vi har uppmärksammat den här frågan i flera år. Det är viktigt att man markerar att barnäktenskap inte är acceptabelt. Sverige kan inte påverka andra länders lagstiftning – men vi kan åtminstone påverka vår egen, säger Núñez.
Hur utbrett fenomenet med barnäktenskap är i Sverige är inte kartlagt. Migrationsverket kom i kontakt med 132 barn som anlänt till Sverige som gifta när myndigheten gjorde en djupare granskning 2016 – men man befarar att mörkertalet är stort.
Tydligare för kommunerna
I många fall placeras barnen tillsammans med sina vuxna makar. Att kommunerna hanterat frågan olika har varit ett stort problem, anser Juno Blom, samordnare på det nationella kompetensteamet för hedersrelaterat våld och förtryck.
Med det nya förslaget skulle allting bli mycket tydligare för kommunernas handläggare. Jag tycker att det är märkligt att man inte tagit det här beslutet tidigare. För det är när lagstiftningen är otydlig som det uppstår en massa frågeställningar, säger Blom.
Förslaget väntas gå igenom i riksdagen som röstade för ståndpunkten om ett generellt totalförbud i slutet av mars. Blom poängterar dock vikten av ytterligare utbildningsinsatser.
Det är viktigt att det finns en förståelse för hur utsatta de här barnen kan vara. Bara för att man stiftar en lag betyder det inte att de får tillit till systemet.
Fakta: Lagförslaget i korthet
Barnäktenskap är i dag förbjudet i Sverige – men barnäktenskap som ingåtts utomlands och då ingen av parterna haft någon anknytning till Sverige utgör undantag. Dessa äktenskap nekas enbart ett godkännande i fall någon av makarna var under 15 år när äktenskapet ingicks, eller om det till exempel varit en fråga om tvångsäktenskap.
Den nya huvudregeln som regeringen föreslår innebär att inga utländska barnäktenskap ska erkännas i Sverige. Förbudet ska gälla oavsett om parterna hade anknytning till Sverige eller inte när de gifte sig, och oavsett hur gamla parterna är när frågan om erkännande prövas.
Enligt lagförslaget, som väntas träda i kraft den 1 januari 2019, ska inga undantag kunna göras i de fall då någon av parterna är under 18 år. Däremot ska undantagsregeln som gör det möjligt att erkänna barnäktenskap vid synnerliga skäl, finnas kvar i de fall då barnet hunnit fylla 18 år.
Fakta: Stort mörkertal
Antalet barn som kommit till Sverige som gifta skattades av Migrationsverket 2016 till 132 stycken, men mörkertalet bedöms vara stort.
Av de 132 identifierade barnen var 129 flickor och 3 pojkar. De flesta var 16–17 år gamla.
Nästan alla barn hade sitt ursprung i Afghanistan, Irak eller Syrien.
Cirka en tredjedel av barnen hade själva barn.
De flesta hade sökt asyl efter den 1 augusti 2015 och de fanns spridda i 80 kommuner.
Socialstyrelsen genomför just nu en nationell kartläggning för att ta reda på mer om hur många barn som kommer till Sverige som gifta. Resultatet ska presenteras i början av 2019.
Källa: SOU 2017:96
