Kritiken mot Sveriges sätt att hantera sin ursprungsbefolkning är hård från världssamfundet. FNs rasdiskrimineringskommitté rekommenderar bland annat full ersättning för rovdjursskador och krafttag tag mot hatbrott samtidigt som psykisk ohälsa förblir utbredd bland samer.
SVERIGE FNs rekommendationer är ett resultat efter att Sverige förhördes i rasdiskrimineringskommittén, och bland annat bör svenska staten skapa en lagstiftning för att bättre skydda samiska folks rättigheter i sina traditionella områden. Och både kritiken och rekommendationerna välkomnas, däribland av Samerådets president Åsa Larsson Blind.
– Vi har ett ansvar utifrån vår roll att trycka på i det här, men ansvaret ligger ju hos svenska staten, och det är ju Sverige som fått den här kritiken och det är till syvende och sist där man måste sluta blunda för problemen och faktiskt göra något åt det, säger hon till Sameradion.
2015 stärktes Sametingets ställning och statsminister Stefan Löfven har upprepade gånger understrukit samernas viktiga plats i samhället.
– Samerna har en särskild ställning som Sveriges urfolk, sa Löfven i regeringsförklaringen hösten 2015.
S–Mp-regeringen var även först med att öka Sametingets kulturekonomiska anslag sedan 1993, men när det gäller ett undertecknande av ILO-konventionen 169 som stärker samers rättigheter och rätt till land och fiskevatten har inget hänt. Sveriges ovilja att tvärt emot Danmark och Norge ratificera konventionen är ett hårt slag mot den höga svenska svansföringen i MR-frågor, menar John Stauffer, chef på Civil Rights Defenders.
– Det är ett av de allvarligaste människorättsproblem som Sverige har i dag, säger han till SvD.
Den psykiska ohälsan är utbredd bland samer och 2017 antog Sápmi för första gången en strategi för att bekämpa självmord. Enligt forskaren Jon Petter Stoor är samers psykiska ohälsa sämre än resten av landets. Och självmord vanligt bland unga renskötare. I Dalarna möter Landstinget Dalarna problemet med ett projekt med målet att säkerställa vård på lika villkor för Sveriges samiska befolkning.
– För den samiska befolkningen är det viktigt att vi är med på det här. Dels i och med att den forskning som gjorts visat att det finns psykisk ohälsa bland unga generellt, och att renskötare generellt har lägre förtroende för vården, säger Ann-Jeanett Stål, projektets koordinator, till SVT Dalarna.
