I Jordanien har psykisk ohälsa och självmord ökat de senaste åren. Samma tragiska trend syns i Libanon, som de senaste åren har fått sin ekonomi slagen i spillror på grund av decennier av korruption. På grund av att psykisk ohälsa fortfarande är mycket stigmatiserat i regionen är det många som inte söker hjälp, något som också är en bristvara, innan det är för sent.
I Jordanien har arbetslösheten stigit de senaste åren. Under samma period har självmorden ökat. Enligt en rapport från Världsbanken var arbetslösheten i landet år 2021 över 23 procent, och för ungdomar nära femtio procent. Samtidigt arbetar endast 14 procent av kvinnorna, vilket är en av de lägsta siffrorna för antalet kvinnor i arbete globalt sett.
Mycket av ansvaret för familjens försörjning vilar därmed på mannen i hushållet. I Jordaniens grannland Libanon har forskare konstaterat att det finns ett samband mellan den ekonomiska krisen i landet och antalet män som väljer att avsluta sina liv eller drabbas av svår psykisk ohälsa. Embrace är Libanons enda stödlinje för suicidelprevention. De har märkt av en enorm ökning på samtal sedan den socioekonomiska krisen har tagit ett allt hårdare grepp om landet, skriver France24. Det går inte att leva på hoppet i all evighet. Bland annat så har Embrace tagit emot samtal från en pappa som sa att han funderar på att ta livet av sig eftersom han inte längre kan köpa mat till sina barn. Förra hösten inkom cirka 1100 samtal i månaden – en fördubbling sett till föregående år. Totalt under 2021 inkom över 20 000 samtal till Embrace.
– En morgon den här månaden vaknade vi klockan 05.30 av ett samtal från en hemlös 31-årig man som sa att han var suicidal, sa Embrace medgrundare Mia Atoui till France 24 i höstas.
Trenden har fortsatt. Den ekonomiska krisen i Libanon må vara den kanske mest omskrivna och värsta, men i hela regionen har inflationen ökat i snabb takt redan innan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Både Syrien och Jordanien hör till de länder som har drabbats värst. I dessa länder bor det liksom i Libanon också ett stort antal flyktingar och internflyktingar. Just flyktingar är den allra mest sårbara gruppen gällande psykisk ohälsa och självmord i Jordanien, skriver the New Humanitarian.
Självmord ökar i Jordanien
I februari 2021 protesterade en grupp unga män i Jordanien mot arbetslösheten och krävde arbete och löner för att överleva. De hotade med att ta sina egna liv om kraven på arbete inte möttes, skriver The New Humanitarian. Det är inte enkelt att identifiera exakt vad som driver den ökande självmordsstatistiken. Men de allt sämre levnadsförhållandena och att livet har blivit svårare för många i Jordanien antas ligga till grund för det. I både Jordanien och Libanon var det för inte så längesedan möjligt att leva ett normalt liv. Men nu har mattan dragits undan fötterna på många framförallt unga människor, som ser sin framtid rinna iväg från dem.
Enligt jordanska myndigheter tog 169 personer livet av sig år 2020 – vilket är dubbelt så många som ett decennium tidigare. På grund av brister gällande hur självmord dokumenteras i landet tror man att den egentliga siffran är mycket högre. Regeringens svar mot krisen och de ökade självmordsförsöken har varit att helt sonika kriminalisera självmordsförsök på offentliga platser. Den som tas på bar gärning kan skickas i fängelse i upp emot sex månader, alternativt få böter på motsvarande cirka 1300 kronor. Lagen väntar fortfarande på att godkännas i sista instans, av Kung Abdullah den andra. Den jordanska premiärministern Bisher al-Khasawneh har försvarat lagen och sagt att det ska ”skydda rätten till liv” och ”bibehålla offentlig ordning”.
Men den jordanska psykologen doktor Walid Sarhan menar att det är katastrofalt att svara mot krisen på det här sättet. Sarhan menar att det kommer bidra till att ytterligare stigmatisera psykisk ohälsa.
– Istället för att straffa människor som försöker begå självmord borde vi fokusera på att förbättra vården, säger han till The New Humanitarian. Enligt Sarhan är sjukhusen underbemannade och redan överfulla. Både utbildning och utrustning behövs för att möta den mentala hälsokrisen.
Psykosocialt stöd en bristvara
I Jordanien lever cirka 80 procent av de syriska flyktingarna – 760 000 individer – under tröskeln för fattigdom. I Libanon är det ännu mer: upp emot 100 procent av de över en miljon syrierna lever i fattigdom år 2022. Matpriserna har ökat med 400 procent sedan 2019, enligt Al Jazeera.
Studier visar att den mentala hälsan efter den stora explosionen i Beiruts hamn 2020 har förvärrats avsevärt. Embrace, samma organisation som France24 intervjuade hösten 2021, intervjuade 903 individer direkt efter explosionen. Av dessa uppgav 78 procent att de hade känt sig nedstämda under en längre period, och 84 procent att de var extra känsliga för höga ljud och faror. En månad senare uppgav cirka 50 procent av de tillfrågade att symptomen kvarstod.
En studie från Världsbanken – också utförd efter explosionen 2020 – visade att de tillfrågade upplevde psykosocialt stöd som sin topprioritering. Men i ett land som brottas med multipla kriser är det inte regeringens enda fokus. Enligt en artikel som Arab news publicerade i januari i år upplever en femtedel av Libanons befolkning ångest och stress.
”Psykosocialt stöd i Libanon och hela regionen förblir otillräckligt. Under de kommande månaderna kommer utmaningar kring denna hälsosektor vara avgörande när Libanon försöker ta sig ur krisen”, skrev forskarna Sara Catherine Mourani och Marie-Christine Ghreichi på Arab-reform i september i fjol.
I skrivande stund förblir Embrace den enda organisationen i Libanon som arbetar med suicidprevention. Samtidigt ligger ett lagförslag som kriminaliserar och gör självmord straffbart på kungens bord i Jordanien.
