Fler svenskar valde förra året att lämna blod jämfört med året innan.
– Vi är tacksamma att det är många som har kommit och gett sin första blodpåse, säger Ingrid Johansson på organisationen Ge blod.
Antalet personer som regelbundet ger blod fortsätter däremot att sjunka.
Under 2021 lämnade 198 709 personer i Sverige blod. Av dem var 30 136 nya blodgivare – en ökning med sex procent jämfört med året innan enligt Ge blod, ett samarbete mellan landets regioner.
– Det har varit många nya blodgivare som har kommit till oss under pandemin. Det startade ganska så snart i början av pandemin, många som ville hjälpa till och bli blodgivare. Då tog man det steget, säger Ingrid Johansson på Ge blod.
Sjunkande trend
Trots en ökning av nya blodgivare förra året fortsätter antalet blodgivare som regelbundet ger blod att minska. Vad det beror på är svårt att svara på. En rad faktorer spelar in, menar Ingrid Johansson.
– Vi har mycket som pockar på vår uppmärksamhet under vår fritid, det kan vara svårt att få tiden att räcka till, säger hon.
– En del fortsätter inte att ge blod på grund av till exempel medicinska orsaker, man flyttar eller kanske inte vill fortsätta.
Viss oro
Blod kan bara lagras i sex veckor och det krävs därför en jämn tillströmning med blodgivare. I vintras rådde det akut brist på blod i flera av landets regioner, men under våren har läget förbättrats.
– Just nu har vi inget ökat behov och ingen blodbrist heller, men vi vet av tradition att när semestrarna drar i gång så brukar det ställa till det, framför allt i storstadsregionerna.
Det finns därför en oro inför sommaren.
– Vi är allt mer sugna på att resa och att fler kommer vara borta under sommaren och glömmer att prioritera blodgivningen, säger Ingrid Johansson.
Blodanvändningen tar inte semester. I sjukvården i Sverige används en påse blod i minuten, dygnet runt, året om, tillägger hon.
– Under tisdagen uppmärksammas den internationella blodgivardagen som arrangeras av Världshälsoorganisationen (WHO).
Fakta: Hur går det till att bli blodgivare?
Den som vill bli blodgivare kan anmäla sig hos blodcentralen direkt, eller på geblod.nu.
Efter en första provtagning kommer en kallelse, troligen efter 2–6 veckor. Kallelsen till första blodgivningen är en bekräftelse på att allt är bra. Den som är registrerad på en blodbuss får kallelsen nästa gång bussen är på plats, men kan även vända sig till en fast blodcentral för att få ge blod tidigare.
Det finns inga krav på hur ofta blod ska ges och det går att sluta när som helst utan att behöva uppge skäl. Kvinnor kan ge blod tre till fyra gånger per år (beroende på hur mycket järn som finns lagrat i kroppen) och män högst fyra gånger per år.
Vid varje blodgivning ges 4,5 deciliter blod. Det är mindre än 10 procent av den totala blodvolymen.
Källa: www.geblod.nu
Fakta: Blodgrupp hos givare och mottagare
Samtliga blodgrupper kan ge blod till andra personer med samma blodgrupp, men sedan skiljer det sig åt. Det finns fyra blodgrupper, A, B, AB och 0.
Personer med blodgrupp A kan ge blod till personer med blodgrupp A eller AB.
Personer med blodgrupp B kan ge blod till personer med blodgrupp B eller AB.
Personer med blodgrupp AB kan bara ge blod till personer med blodgrupp AB.
Personer med blodgrupp 0 kan ge blod till personer med blodgrupp A, B, AB eller 0.
Utöver detta används det så kallade Rh-systemet, beroende på om Rh-antigenet finns närvarande eller inte.
Rh+ kan bara ge blod till Rh+.
Rh– kan ge blod till både Rh– och Rh+.
Källa: Blodgivningen
