I kombination med bland annat höjda bränslepriser, global torka, eroderad matjord, brist på färskvatten och utfiskning av haven, riskerar hundratals miljoner människor svält och många fler matbrist, skriver Christer Nylander.
DEBATT. Media fylls allt mer med oroväckande nyheter om matbrist. Situationen i Ryssland och Ukraina leder till stor internationell brist på gödningsämnen och säd.
Uppenbarligen klarar nuvarande livsmedelssystem inte sin uppgift. Den som följt debatten vet att olika lösningar diskuteras, exempelvis att vi börjar äta alger, insekter, 3D-printad mat, odlat kött och mer genetiskt modifierade grödor. Men går vi över ån efter vatten? Vad kan vi lära oss av miljarder år av evolution?
Den mest hållbara, resilienta och produktiva produktionen hittar vi naturen – i blandskogen. Genom att odla perenna – “matskogar” – där ätliga träd, buskar och markväxter växer tillsammans uppnås många fördelar.
Till exempel kan avkastningen bli betydligt högre än sädesproduktion, man slipper konstgödning och bekämpningsmedel, marken blir mer vattenhållande, systemet kan ge betydande energi i form av biogas från matavfall och material till hus, kläder, möbler, redskap etcetera.
Dessutom kan morgondagens livsmedelssystem förläggas i och runt städer och samhällen och därmed skapa säkerhet i livsmedelsproduktionen, kraftigt minska långväga transporter och koldioxidutsläpp, rena luften, utveckla det lokala småskaliga näringslivet, öka möjligheterna för rekreation och alternativa arbetsmöjligheter och minska migration på grund av matbrist.
Och inte nog med det. Det finns över 50 000 ätliga växter på planeten som kan skapa en kulinarisk explosion av nya spännande maträtter. Så varför inte lära oss av vår fantastiska natur som står som en lärobok framför oss?
