Kazakstans väljare röstar för en ändring av landets grundlag. Efter vinterns blodiga protester får de på så vis göra upp med landets ex-diktator – men de banar möjligen också väg för dennes utsedde efterträdare.
Enligt preliminära siffror från den kazakstanska valmyndigheten har omkring 77 procent av väljarna röstat för den genomgripande förändringen. Valdeltagandet skrivs till 68 procent av de röstberättigade.
Ändringarna som föreslagits innebär bland annat att landets diktatoriske tidigare ledare Nursultan Nazarbajev petas från en ljusskygg maktposition som han gav sig själv i samband med att han avgick som president 2019. Rollen – Elbasy, ”nationens ledare” – kommer att strykas när grundlagen skrivs om.
Stopp för nepotism
Nazarbajev, som styrde landet med järnhand i 29 år som president, blir av med flera särskilda privilegier. Därtill ska det bli förbjudet för anhöriga till landets president att inneha toppositioner i landets styre, vilket kan ses i ljuset av att Nazarbajevs familjemedlemmar har haft en rad sådana och därigenom tillskansat sig enorma förmögenheter.
I januari skakades landet om rejält när fredliga protester mot stigande bränslepriser eskalerade till våldsamma och omfattande oroligheter. Den kazakstanska regeringen tog emot hjälp från den Rysslandsledda millitäralliansen ODKB, som slog ned protesterna med kraft.
Fler än 230 människor dödades i ett händelseförlopp som inte är helt klarlagt, eftersom tillgången till internet ströps helt i flera dagars tid.
"Nytt" Kazakstan
Den sittande presidenten Kasym-Zjomart Tokajev, som handplockades av Nazarbajev och anses ha styrt under hans inflytande, tog initiativ till folkomröstningen för att skapa ett ”nytt Kazakstan”. Enligt honom kommer makt att flyttas från presidentämbetet till parlamentet.
Folkomröstningen innehöll flera detaljfrågor, men många av ändringarna bedöms vara utformade för att sätta en politisk dagordning som passar Tokajev.