– Många har en bild av att människor som bor på landsbygden är trångsynta och inskränkta. Men min erfarenhet är att det snarare är tvärt om. I staden umgås du nästan bara med människor som är lika dig och tycker och tänker som du. Här måste man komma överens och då måste man vara lite mer öppen och inse att det kanske inte är så viktigt att tycka lika alltid.

Liksom många andra unga valde Ludvig Granqvist att flytta till en större stad när han började plugga. För hans del blev det Göteborg, där han så småningom också träffade sin nuvarande sambo, Kitty Grenholm, som då jobbade på Folkteatern.

– Vi tyckte båda om fördelarna med storstaden, det var ju det som gjorde att man flyttade ner.

Ludvig kommer ursprungligen från Boden och Kitty från Umeå. Bekvämlighet, ett stort utbud av arbets- och utbildningsmöjligheter, kultur och fritid var en del av vardagen i Göteborg. Men när paret skaffade barn började familjen fundera på att flytta norrut igen. Dels för att komma närmare mor- och farföräldrar till barnen, men också för att storstadens utbud inte kändes lika aktuellt i den livsfasen.

– Någonstans hade vi väl en bild av att barn trivs bättre på landet och för egen del var det också enklare att bara kunna gå ut med barnen och slippa åka spårvagn för att ta sig någonstans.

Till en början köpte man en tomt utanför Umeå, med cykelavstånd till stan, där man tänkte bygga nytt. Det innebar dock en dryg kostnad och längs vägen dök en gammal västerbottensgård upp med två hektar mark till.

– Vi kände att vi fick väldigt mycket hus och mark för pengarna. Förutom bostadshuset finns en stor fin ladugård, bagarstuga och jordkällare. Dessutom var den i fint skick, inte sönderrenoverad. Alla eldstäder var bibehållna och de som bott här tidigare hade renoverat med varsamhet.

Gården ligger i Vindeln, grannkommun till Umeå, men bara några mil från staden. Fördelarna med att bosätta sig här på landsbygden i stället för i stan är många, menar Ludvig Granqvist. Sambon Kitty pendlar kollektivt till sitt jobb som skräddare på Norrlandsoperan och själv cyklar han tio minuter för att komma till jobbet på Hälsocentralen i Vindeln.

– Vi har bott här i fem år nu och ångrar oss inte. Tomten utanför Umeå var liten och det var dyrt att bygga. Här fick vi väldigt mycket för pengarna och gården ligger vackert med älven precis nedanför.

Handlar om perspektiv

Det Ludvig Granqvist beskriver låter idylliskt och som ett drömliv på landet. På gården odlar man lite till husbehov och har en katt som just fått ungar samtidigt som en köksrenovering är i full gång. Men han poängterar att allt handlar om perspektiv.

– För människorna här i Vindelns kommun så är det nog snarare så att vi betraktas som att vi tillhör centrum, eftersom vi bor så nära centralorten. I Vindeln finns ett basutbud av service som pizzeria, systembolag och sådant och barnen går på förskolan mitt emot mitt jobb.

– Det är klart att för folk som bor i stan och som aldrig har bott på något annat sätt så kanske det kan bli väldigt annorlunda. Men det är väl knappast någon hemlighet att landsbygden också bjuder på långa avstånd, att det inte finns samma utbud i affären eller samma restaurangutbud. Och vintern kanske kan vara svår att föreställa sig om man inte är van…

Trots det överväger fördelarna, menar han.

– Folk är trevliga och hälsar på sina grannar, man stannar och pratar en liten stund om man möts på promenadstråket och så. Det märks på ett annat sätt att det är viktigt att ha ett bra förhållande till sina grannar.

För att bo på landet är också att vara beroende av andra. Den samhällsservice som finns i storstaden lyser ofta med sin frånvaro på landsbygden. Med många mil till närmaste tätort kan det vara guld värt att få hjälp med att starta bilen, låna lite mjöl eller tvättmedel eller kunna hjälpas åt med snöröjningen.

– I Göteborg umgicks jag bara med människor som var lika mig, som gillade samma filmer, lyssnade på samma musik och tyckte exakt som jag. Det är faktiskt mindre trångsynt här.

– Dessutom är folk måna om att komma och hälsa på. Så hade det kanske inte varit om vi hade flyttat till Borås till exempel, men nu är det så långt att vänner kommer och stannar över några dagar. Det blir lite som semester, folk tycker det är kul att hjälpa till och jag tror att många längtar efter lite kroppsarbete, hugga ved, plantera träd och spika.

Inte bara rosenrött

Men livet på landet är inte bara rosenrött. Vindelns kommun är stor till ytan och ekonomin är ansträngd.

– Några särskilda satsningar märker vi inte av, snarare tvärt om, man har till exempel lagt ner musikskolan. Det var musikskolan eller byaskolorna som behövde stryka på foten.

– Och jag tror att valet mellan landsbygd och tätort ofta avgörs av den materiella verkligheten. Hade vi kunnat bo så här med cykelavstånd till Umeå så hade vi gärna gjort det. Fast detta är vår första bostad och det går inte att lägga fem miljoner på en villa i Umeå eller en etta i Biskopsgården. Men någonstans i grunden har man också fått mer förståelse för saker, det är andra villkor här ute. De här sakerna man tyckte och tänkte när man bodde i storstaden, där har man kanske fått tänka om.

– Det tycks mycket från storstäderna utan att man har så mycket koll. Men om man vill att landsbygden ska vara mer än en kuliss för stadsmänniskor på semester, så behöver man kanske sätta sig in i vardagens villkor lite mer.

Läs mer:

Landsbygden poppis i Umeå