I oktober 2021 antog FN en resolution om att en ren och hälsosam miljö är en mänsklig rättighet. Medlemsländerna uppmanades att samverka för att nå dit. Men för att kunna komma åt de värsta miljöskurkarna krävs skarpare lagar, enligt en ny rapport från Asserinstitutet.

– Ju mer vi tittar på frågan desto tydligare är det att klimatkrisen också är en kris för mänskliga rättigheter, säger Lisa Oldring, jurist med fokus på mänskliga rättigheter och forskare inom ekocidlag.

Ekocid betyder storskalig miljöförstöring som leder till omfattande skada på, förstörelse eller förlust av ekosystem eller livsmiljöer.

Lisa Oldring har många års erfarenhet som expert på internationell lag och mänskliga rättigheter inom FN och är juridisk rådgivare åt Stop ecocide Canada. Tillsammans med Kate Mackintosh, chef för Promise institute for human rights vid UCLA, har hon tittat närmare på rättsprocesser som väckts för att skydda miljön världen över. Deras slutsats är att nästa steg är att göra ekocid till ett brott som kan tas upp i den internationella brottsmålsdomstolen i Haag (ICC).

Individer ska ställas till svars

Kravet på att kriminalisera ekocid har varit en av de stora frågorna i samband med FN-mötet Stockholm+50 i veckan. Europaparlamentet och FN:s generalsekreterare António Guterres hör till förespråkarna. Youth Task Force, som representerar unga inför mötet, har ekocid som ett centralt krav.

– Det skulle göra det möjligt att ställa individer till svars för storskaliga miljöbrott på en internationell nivå. Om vd:n för ett företag eller en miljöminister skulle kunna hållas ansvarig för beslut och händelser som skulle kunna skada miljön allvarligt så tror vi att man skulle tänka till en extra gång. Jag tror att snacket i styrelserummen skulle bli annorlunda, säger Kate Mackintosh.

Från Svenska regeringen finns ännu inget klart stöd för en sådan förändring. Enligt miljöminister Annika Strandhäll (S) är frågan inte mogen än.

Från regeringen är vi inte beredda att öppna upp Romstadgan utan att vi vet att vi också kan ro det i land, och då måste det finnas ett starkt stöd. Men frågan är uppe på agendan, säger hon.

Finns en efterfrågan

Enligt både Mackintosh och Oldring finns en efterfrågan på tydligare regler från företagsledare.

– Aktieägare och de som värderar företagen vill också veta att de beter sig på ett schysst sätt och att de följer lagen. Det är ingen som vill investera i en verksamhet som bryter mot mänskliga rättigheter. Jag är övertygad om att om man gör ekocid till ett internationellt brott kommer det att hjälpa både företag och ledare i olika länder att inte orsaka stor skada på miljön, säger Lisa Oldring.

I juni 2021 kom en oberoende expertpanel fram till en juridisk definition av ekocid. Den täcker allvarlig antingen spridd eller långvarig skada på miljön. Vilka händelser och beslut som faktisk skulle innefatta dessa återstår att se. Storskalig skogsskövling och förstörelse av ekosystem eller miljöpåverkan som utrotat en viss art skulle enligt Oldring och Makintosh vara exempel.

– Skadorna som orsakades av Chevron/Texacos utvinning av olja i Ecuador skulle nå till den nivån, säger Kate Makintosh.

Övertygade det blir av

Målet är att frågan om ekocid som internationellt brott mot mänskliga rättigheter ska tas upp på ett plenarmöte av ICC i december. Fram till dess behöver frågan diskuteras och länder enas. Ekocid behöver då inlemmas i Romstadgan, det som är grunden för ICC och det dokument som bland annat fastställer domstolens rättsliga funktioner och organisation. Precis som när stadgar antogs skulle det krävas förhandlingar och kompromisser.

Det kan låta som en grannlaga uppgift men rapportförfattarna är positiva. På grund av den pågående klimatkrisen är de övertygade om att svåra fall av miljöförstörelse kommer att erkännas som ett internationellt brott mot mänskliga rättigheter.

– Se bara på den unga tongivande klimatrörelsen. De undrar varför detta inte redan är ett internationellt brott och de kräver förändring, säger Lisa Oldring.

Rapporten är den första i en serie från Asserinstitutet om ecosid.