Klimat och miljö står i fokus när FN håller möte i Sverige – men visst kan det vara svårt att hänga med i tungvrickande förkortningar och tekniska begrepp? Här är ordlistan för dig som vill låta smartare i diskussionerna.
Stockholmskonferensen: Blågula företrädare är mycket stolta över att FN:s första miljökonferens hölls på svensk mark – i Stockholm i juni 1972. Ett syfte med Stockholm+50 är att högtidlighålla att det har gått 50 år sedan mötet som bidrog till att lyfta miljöfrågor på den internationella dagordningen.
COP27: Nej, det är inte ännu en i raden av halvdåliga polisserier utan namnet på den internationella klimatkonferens som hålls varje år – höstens upplaga i Egypten är nummer 27 i ordningen. COP står för ”Conference of the parties” och syftar på parterna i FN:s klimatkonvention.
UNFCCC: Förkortning för FN:s klimatkonvention som ska begränsa de globala utsläppen av växthusgaser. För att låta extra insatt säger du ”U-N-F-triple-C” i engelskspråkiga sammanhang. Skrevs under vid världskonferensen i Rio 1992 och står för United Nations framework convention on climate change.
IPCC: FN:s klimatpanel (Intergovernmental panel on climate change) sammanställer det vetenskapliga läget om klimatförändringarna. I den senaste rapporten konstaterades att de globala utsläppen måste nå sin topp inom tre år för att de värsta konsekvenserna av klimatförändringen ska kunna undvikas
Parisavtalet: Den juridiskt bindande överenskommelse från 2015 som enade världens länder i ett avtal för att tackla den globala uppvärmningen och minska utsläppen av växthusgas.
NDC: Ännu en förkortning? Just den här kan vara bra att ha koll på när länder pratar om sitt klimatarbete. Det handlar om nationella klimatåtaganden (Nationally determined contributions) som beskriver hur olika länder ska nå Parisavtalets mål.
1,5 grader: Parisavtalet har som mål att begränsa den globala uppvärmningen till väl under 2 grader, helst 1,5 grader, jämfört med förindustriell tid. Världen har dock redan värmts upp till 1,1 grader och är snabbt på väg mot 1,5 grader, enligt FN:s klimatpanel.
Nettonollutsläpp: Strävan efter att få ner utsläppen så mycket som möjligt och kompensera det som ändå släpps ut med negativa utsläpp. På så sätt ska plusutsläpp och minusutsläpp bli till ett slags nollutsläpp.
Negativa utsläpp: Handlar inte om utsläpp med dålig inställning utan om att suga upp, samla in eller på andra sätt ta hand om koldioxid som redan har släppts ut i atmosfären. Det kan handla om skogsplantering, koldioxidinlagring från biobränsle och infångning av koldioxid från luften. Kallas även minusutsläpp.
Antropogena utsläpp: Utsläpp som är orsakade av människor, i motsats till utsläpp som uppstår i naturen.
Kolsänkor: Något som långsiktigt fångar upp koldioxid från atmosfären genom att binda den. Skogar, kärr och hav är exempel på kolsänkor.
Klimatfinansiering: En het fråga i internationella klimatsammanhang. Det handlar om hur rikare länder ska hjälpa mindre utvecklade länder ekonomiskt för att begränsa utsläpp och hantera klimatförändringar. Alla pengar som utlovats har dock inte betalats ut vilket har lett till dålig stämning.
Mitigation (dämpande åtgärd): När det handlar om klimatet betyder det engelska ordet ”mitigation” helt enkelt utsläppsminskningar.
Adaptation (anpassning): Handlar om hur världens länder kan anpassa sig till klimatförändringarnas effekter. Det kan handla om att ta fram system som tidigt kan varna för översvämningar eller bygga barriärer för att tackla stigande havsnivåer.
