– Miljöpartiets förra valanalys kom fram till att partiet hade splittrat sig på för många frågor. Nu gör MP om samma misstag igen i årets valrörelse. De borde fokusera helt och hållet på miljö- och klimatfrågorna i stället för att återanvända gamla sosse-slogans. Liberalerna måste återta utbildningsfrågan och tydligt stå för att slänga ut riskkapitalisterna ur den svenska skolan. Dessutom borde de tänka om kring att regera med stöd av SD, men det kommer nog inte att hända.
Anna-Carin Hall, 60 år, pressansvarig, Kvinna till kvinna

– För Liberalerna är det nog kört. De skulle behöva hämta ny näring ur sin socialliberala storhetstid. Men det tar tid, kräver nya företrädare och motverkas också av möjliga stödröster från M och SD. För Miljöpartiet borde det vara lättare genom att lyssna till den progressiva klimatrörelsen och sluta med att ängsligt kompromissa med regeringspartiet. Det växande motståndet mot kärnvapenparaplyet Nato har ju också bara V och MP att välja mellan.
Jan Strömdahl, 85 år, Folkkampanjen mot Kärnkraft-Kärnvapen
 
– Miljöpartiet behöver göra sin miljöpolitik tydligare och skarpare för att få med miljörörelsen på tåget. Det finns så många som längtar efter en stark, konkret och modig miljöpolitik. Dessutom behöver de visa att de håller fast vid sin humana välfärds- jämställdhets- och migrationspolitik. Eftersom det är för sent för Liberalerna att återvända till sina socialliberala rötter måste de tydligt visa vad de vill med en högerregering. Vässa sin rättspolitik och förklara sin inställning till migration, pensioner, välfärd – det vill säga motivera sin högersväng. Då kanske de kan locka fler väljare till sig.
Charlotte Klötz, 68 år, styrelseledamot Folkliberalerna

– Miljöpartiet måste presentera reformer som gör omställningen till en rättvis sådan och inte något som bara hjälper deras kärnväljare att må bra. Liberalerna måste helt dumpa vinstjakten i skolan och vägra stötta en SD-stöttad regering.
Robin Zachari, 38 år, kanslichef, Skiftet

– Varför ska vi som representanter för Initiativet svara på frågor om andra partiers vägval och riktning? Varför ska partier överhuvudtaget anpassa sin politik i förhållande till hur många procent de får i ett val och inte till vad de vill åstadkomma för förändring i samhället? Hur kan vi genom att ställa andra frågor påverka den politiska debatten från onödig kortsiktighet och polarisering? Hur gör vi för att låta fler formulera de viktiga frågor samhället och politiken ska svara på så att det blir långsiktigt och hållbart?
Maria Ottoson, 49 år, medlem, partiet Initiativet

– Jag tror att Miljöpartiet och Liberalerna behöver vara tydligare med var de står i många frågor och inte vara så enkelriktade i sin politik.
Fatou Lusi, 51 år, grundare av Fatous Passion

– Medan de stora riksdagspartierna debatterar om vi ska skyffla en miljon hit eller dit i budgeten, om vi ska ha konstläder på lounge-sofforna ombord på Titanic eller inte, så driver hela skutan mot ett isberg i form av en art- och klimatkatastrof. I detta läge behöver de små partierna vara mindre bekymrade över hur de ska komma över riksdagsspärren och mer fokuserade på att föra en ambitiös och modig politik som kan bryta debatten och driva mot den radikala samhällsomvandling som vår tid kräver! 
Patrik Opacic, 39 år, Styrelseledamot Basinkomstpartiet

– Båda partierna behöver hitta tillbaka till sina ideologiska rötter. Miljöpartiet har under lång tid anpassat sin politik för att bli trovärdiga som regeringsparti. De skulle behöva återuppta kritiken mot tillväxt och arbetslinje. Liberalerna har övergivit stora delar av sitt socialliberala arv till förmån för en dogmatisk nyliberalism. De behöver visa att man som borgerligt alternativ kan värna om allas livskvalitet – oavsett hur ”konkurrenskraftig” på arbetsmarknaden en människa är. 
Gunnar Brundin, 73 år, talesperson för partiet Vändpunkt 

– För att klara spärren som små partier i underläge nära valet behöver MP och L nu främst fokusera på sin respektive viktigaste fråga, samt underlätta stödröster. För MP innebär det mer fokus på miljö, vilket gång på gång varit det som lyft MP i opinionen och som också är viktigast i sak. 
Göran Hådén, 41 år, grön skribent och analytiker

– Riksdagsspärren är irrelevant. Vi är mitt i en katastrof som, om vi tillåter den accelerera ytterligare några få år, sannolikt drar med sig våra barn och barnbarn på en helvetestur i ultrarapid.  
Alla partier, inklusive miljöpartiet och liberalerna, måste samlas. Det finns ingen förlåtelse för ett politiskt ledarskap som överger sin befolkning när den står under dödshot. Partipositionering i förhållande till opinionssiffror och spärrar är sämsta möjliga strategi. Vilket parti som hamnar under eller över en spärr är helt fel fokus i den värld som snart kanske inte finns mer.  
William Grönlund, 47 år, talesperson för Klimatalliansen

– Miljöpartiet behöver inse vilka negativa effekter deras politik får på vanliga medborgare, som tex stigande priser på el, bränsle, mat och transporter. De behöver också släppa sina ideologiska skygglappar och inse att kärnkraft är ett måste för att Sverige ska kunna ha en stabil, säker och klimateffektiv energiförsörjning. Liberalerna behöver vara tydliga med att de är ett högerparti som kommer jobba för ett regeringsskifte och till skillnad från Centerpartiet inte är ett stödhjul åt Socialdemokraterna. De borde rikta in sig på besvikna centerväljare som inte gillar att Centerpartiet numera är en del av vänsterblocket. 
Jessica Stegrud, 51 år, EU-parlamentariker för Sverigedemokraterna

– Det finns inga mirakelkurer för skadade och försummade patienter, hen kan mycket väl dö på operationsbordet, så här krävs djärva tag. Framtidsjorden ordinerar en sammanslagning av de skadade. Både MP och L behöver jobba mot nya målgrupper och med fördel mot varandras. De skulle kunna dra varandra i dess kärnfrågor som med lätthet och utan större omformuleringar kan bli gemensamma. Med en nedgrävd kärnkraftsdebatt och Nato-frågan neutraliserad finns få reella hinder och vinsten kan skördas.
Tobias Petersson, 40 år, omvärldsbevakare, Framtidsjorden