Kommer ni ihåg den gamla sketchen i humorserien Hipp hipp! om privatiseringsivern i ett litet skånskt samhälle? Här, alldeles intill Saras Grill & Bibliotek, har Bengt och Siv Jonsson startat det privata företaget Bengts Polis, som även fått konkurrens av Minipoliserna, Tjejpolisen och Gittans polisservice.

Tanken på privatisering av polisväsendet är stoff för en humorgrupp, eftersom de flesta brukar anse att polisväsende liksom rättsväsende är exempel på funktioner som även en minimalt stor stat ska ha som uppgift. Detta ansågs också som humor när serien producerades 2001, eftersom idén om att privatisera polisens uppgifter då ansågs som absurd.

Ett problem med privatiseringen av de områden som tillhört självklara delar av vad stat ska uppfylla i samhällskontrakt mot medborgare är bristande insyn. Det har förvisso uppmärksammats att polisen inte verkar förtjust i insyn, men här gäller i alla fall offentlighetsprincipen. Privata företag faller inte under offentlighetsprincipen, så insyn och tillsyn försvåras ytterligare.

Ett annat problem med privata säkerhetsföretag är säkerheten. Expressen visade 2019 på att 170 vaktbolagsanställda hade kopplingar till högerextremism, inklusive Securitas-anställde nazistiske Tobias Lindberg. Och nu häromdagen pekade Uppdrag Granskning ut nyckelpersoner i Securitas som säkerhetsrisker; personer som sköter kontakter med Försvarsmakten och den svenska polisen, och som kopplas till korruption under upphandling med Malmö stad. Säkerhetsrisker, eftersom det faktum att de visas vara regelbundna besökare på bordeller kan användas som utpressning av främmande makt.

Ämnet kvinnosyn inom ett bolag vars chefer är helt medvetna om pågående trafficking bland kvinnor vars kroppar de köper ska vi inte tala om. Vi har att göra med ett bolag som inte ens sparkade sin vd när denne 2010 dömdes för sexköp, utan bara flyttade dåvarande vd:n till annan position inom företaget.

Ett tredje problem är att ekonomiska intressen i privata bolag inte sammanfaller med medborgarnas intressen. Privata företag har sina skyldigheter mot sina bolagsägare, medan offentlig verksamhet ska ha sina skyldigheter mot medborgarna. På alla arbetsplatser finns diverse intressen som påverkar verksamheten, och new public management har haft stor påverkan även inom polisen. Men offentligt förvaltade verksamheter har i alla fall inga aktieägare som kräver att få sina ekonomiska intressen tillfredsställda.

Privata vaktbolag är dock ändå något som Liberalerna vill satsa miljardbelopp på under de närmsta åren. Samtidigt avslöjade Aftonbladet i förra veckan att nya partiledaren Johan Pehrson har ekonomiska intressen i säkerhetsbranschen, bland annat i ett bolag som skriver i sin årsredovisning att ”De lagändringar som har gjort det enklare för privata företag att kunna komplettera myndigheternas trygghetsarbete på ett effektivt sätt bidrar till det ökade behovet.”

Vad vi ska komma ihåg här är, att om det finns de som tjänar pengar på säkerhetstjänster så finns det också ekonomiska intressen i att befolkningen i stort känner sig otrygg, och lönsamheten bygger då på att det finns stora behov av vaktbolag och anstalter. Privata säkerhetsbolag tjänar inte pengar på ökad grundtrygghet och att färre människor behöver omhändertas, lika lite som skönhetsindustrin skulle tjäna på att människor kände sig nöjda med och trygga i sina kroppar.

Men säkerhetsindustrin är en stor internationell marknad. Bland Securitas största konkurrenter finns också bland annat brittiska bolag som inte bara sköter bevakning och värdetransporter utan också har gett sig in på kriminalvårdsmarknaden, eller så kallade ”care and justice services”. Hög moralisk standard verkar liksom inom Securitas inte trumfa ekonomiska intressen inom dessa bolag heller, enligt vad som skrivs i the Independent.

I Hipp hipp!:s sketch blir det bankrån i samhället Vellinge och ett anbudsförfarande bryter ut där Bengt på Bengts Polis tillsammans med bankens ägare går igenom vilka specificerade uppgifter banken kan tänka sig betala för: om det under insatsen ska vara flera poliser eller bara en, om insatsen ska inkludera hund, om det ska vara med eller utan gripande, och om det ska vara biljakt med fast pris eller på taxameter. I den över 20 år gamla humorsketchen tar sedan Bengt fast rånaren som får avtjäna sitt straff på Jönssons Ost & Fängelse. Och detta scenario blir i nutiden allt mindre av ett skämt.

I USA är privata fängelser big business, med lobbyorganisationer som vill ha längre straff och mer straffarbete utfört av interner, men ingen motsvarande lobbying för rehabilitering eller förebyggande av brott och återfallsbrottslighet. USA har flest fängelseinterner i världen, både i absoluta tal räknat och per capita. Med outsourcingen av allt fler av polisens uppgifter till privata aktörer i Sverige och röster från moderater och storföretag för privata fängelser rör vi oss med små, små steg i samma riktning.