Regeringen vill förbjuda nya friskolor med religiös inriktning att etablera sig. Men förslaget ifrågasätts av Institutet för mänskliga rättigheter och en lång rad andra instanser.
Förslaget, som nyligen varit ute på remiss, innebär ett stopp för nya fristående skolor med konfessionell inriktning – det vill säga religiösa friskolor – från och med 2024. Redan verksamma religiösa friskolor ska då inte heller inte kunna utöka sin verksamhet.
Två tunga skäl för regeringen är att ett antal kristna som muslimska friskolor har fått kritik av Skolinspektionen för religiöst färgad undervisning, och att flera myndigheter pekat på kopplingar mellan vissa friskolor och våldsbejakande islamistisk miljö. Konfessionella friskolor kan också förstärka segregation, enligt regeringen.
Inte i proportion
Men det nybildade Institutet för mänskliga rättigheter ser inte detta som godtagbara skäl. Förslaget tar inte sikte på skolor med brister, utan alla konfessionella friskolor. Ett sådant generellt etableringsstopp är en oproportionerlig inskränkning av grundläggande fri- och rättigheter, som föräldrars rätt att välja utbildning utifrån religiös övertygelse, skriver institutet.
Även Diskrimineringsombudsmannen avstyrker förslaget av samma skäl.
Barnombudsmannen och Justititeombudsmannen avstår från att yttra sig på grund av ”anmärkningsvärt” kort remisstid.
Tar emot utsatta
Inte oväntat är företrädare för olika religiösa samfund starkt kritiska till förslaget. Kristna friskolerådet (som representerar 62 skolhuvudmän med kristen profil) skriver att regeringen pekar på risken för segregation, utan att visa hur konfessionella friskolor skulle ha bidragit till den. Rådet skriver också att troende elever sökt sig till dess medlemsskolor då de känt sig utsatta i sina tidigare skolor.
Idéburna skolors riksförbund och flera andra remissinstanser påpekar att regeringen redan har lagt fram ett förslag om tydligare krav på religiösa friskolor och att de skärpningarna borde vara tillräckliga.
Till den mindre grupp som säger ja till regeringens förslag ingår Skolverket, Lärarnas Riksförbund och Gävle kommun. Gävle pekar på egna negativa erfarenheter med konfessionella fristående förskolor och skolor i kommunen, och anser att etableringsstoppet borde omfatta även förskolor.
Fakta: Antal elever i konfessionell friskola
Läsåret 2020/2021 hade grundskolan 1 097 000 elever. Av dessa gick 9 447 i en friskola med känd konfessionell inriktning, motsvarande 0,9 procent.
Av gymnasieskolans 360 847 elever gick 864, motsvarande 0,2 procent, i en fristående gymnasieskola med konfessionell inriktning.
Källa: Promemoria U2022/01678
Bakgrund: Utretts i flera steg
I januari 2020 lade regeringens utredare Lars Arrhenius fram ett förslag om skärpta villkor för konfessionella friskolor.
Han föreslog också, enligt regeringens tilläggsdirektiv, ett etableringsstopp för nya konfessionella friskolor. Han pekade dock på att ett etableringsstopp kan bryta mot grundläggande fri– och rättigheter.
Etableringsstoppet ingick inte i det ursprungliga uppdraget, utan tillkom sedan S, MP, C och L enats om detta i januariavtalet.
Förslaget om etableringsstopp fick kritik av många remissinstanser och arbetet fördröjdes.
I februari i år presenterade skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) ett lagförslag om skärpt kontroll av och skärpta villkor för konfessionella friskolor. Riksdagen väntas fatta beslut om propositionen i början av juni.
I april kom ett nytt, modifierat förslag om ett etableringsstopp, i form av en departementspromemoria. Det är denna som nyligen har varit ute på remiss.
