Regeringen ska låta utreda möjligheten att införa krav om kamerabevakning på slakterier för att stärka djurskyddet.
– Vi har en offentlig kontroll redan nu. Men med det sagt upptäcks ändå brister i skyddet av djuren som hanteras på slakterier, säger landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg till TT.
Att införa krav på kamerabevakning av platser där levande djur hanteras i samband med slakt skulle kunna vara ett bra komplement för att förbättra myndigheternas kontroll, enligt landsbygdsministern.
På onsdagen har regeringen därför tillsatt en särskild utredare för att analysera hur ett sådant krav kan utformas.
– Svensk mat är inte bara god, den kännetecknas också av ett väldigt gott djurskydd. Det är en konkurrensfördel. Djurskyddet är en viktig fråga för konsumenterna, därför är det viktigt att det finns förtroende för svenskt djurskydd i hela kedjan, från gården till slakteriet, säger Sätherberg.
Kan effektivera kontrollerna
De företag som driver slakterier är skyldiga att se till att bestämmelserna om djurskydd följs. Redan nu görs offentliga kontroller på slakterierna av bland annat veterinärer för att se att reglerna efterlevs.
– Det kan ta väldigt många timmar. Det här kan vara ett sätt att effektivisera det.
Kamerabevakning har redan använts i samband med pandemin, då veterinärer inte haft möjlighet till fysiska besök, säger Sätherberg.
– Kameror kan vara ett bra komplement till den besiktning som man gör på plats. Att den offentliga kontrollen helt enkelt blir effektivare och att man kan minska kostnaderna, som skulle vara en fördel både för slakterier och berörda myndigheter.
TT: Kan kamerabevakning ersätta andra former av kontroller?
– Det är det som man får analysera. Bedömningen nu är att det blir ett komplement, men det gör att man inte behöver vara på plats lika länge och lika mycket om man har kameror, säger Sätherberg.
Vem ska övervaka?
Men för att kamerabevakning ska kunna införas behöver ett antal frågor först utredas.
– Vem som ska ansvara för kamerabevakningen, vem som får tillgång till det inspelade materialet och hur det ska sparas. Det handlar också om den personliga integriteten, man måste göra en integritetsanalys. Och det handlar om sekretessen naturligtvis.
Peder Liljeqvist, kammarrättslagman vid Kammarrätten i Stockholm, har utsetts till särskild utredare.
– Han har ett bra kunnande och stor erfarenhet i frågor som rör dataskydd och sekretess, säger Sätherberg.
Utredningen ska redovisas senast den 31 maj 2023.
