Under onsdagen har delegationer från Sverige, Finland och Turkiet setts för ett första möte i Ankara.

På bordet ligger de nordiska ländernas Natoansökan, som Turkiet i dagsläget säger nej till.

Turkiet har ställt en rad krav för att släppa in Sverige och Finland i försvarsalliansen. En lista har publicerats som riktas mot Sverige. Den innehåller bland annat krav om att Sverige slutar att ge ”politiskt stöd till terrorism”.

"Reda ut oklarheter"

I samband med en presskonferens i Stockholm kommenterade statsminister Magdalena Andersson (S) ansträngningarna som görs för att nå fram till Turkiet.

– Vi har diskussioner bilateralt och trilateralt just nu. Vi är såklart angelägna om att lösa de frågor som finns från den turkiska sidan. Jag ser fram emot att fortsätta den här dialogen, säger hon.

Turkiets lista innehåller bland annat anklagelser om att Sverige stödjer den av Turkiet, USA och EU – alltså även Sverige – terrorstämplade organisationen PKK.

Ett annat krav är att Sverige lyfter det påstådda vapenembargot mot Turkiet. Något generellt embargo är det dock inte tal om men Sverige har genom myndigheten Inspektionen för strategiska produkter (ISP) stoppat alla vapenleveranser till landet sedan 2019.

– Vi kommer att gå igenom listan som Turkiet lämnat och försöka reda ut en del oklarheter som funnits i medierna och på olika håll. Det finns en del oklarheter att vi säljer vapen och vart våra biståndspengar går, säger Magdalena Andersson.

– Vi skickar varken pengar eller vapen till terroristorganisationer, säger hon.

Skriftligt avtal

Enligt utrikesminister Mevlüt Cavusoglu kräver Turkiet ett skriftligt avtal med Sverige och Finland för att lägga ned sitt veto i Natofrågan, rapporterar bland andra tidningen Türkiye.

Cavusoglu signalerar också att han vill ha fortsatta samtal med länderna tillsammans med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Nato står i ”nära kontakt” med såväl Turkiet som Sverige och Finland för att lösa tvisten kring ansökningarna, berättar Stoltenberg på en presskonferens i Bryssel.

– Mitt budskap är att jag är övertygad om att vi kommer att hitta en lösning. Alla medlemsländer är överens om att Natos öppna dörr-politik är och har varit en stor historisk framgång.

Någon uppdelning i att hantera ansökningarna en och en tycks inte Natochefen se framför sig. Åtminstone inte än.

Oklar utgång

De diplomatiska samtalen i Ankara avslutades under eftermiddagen svensk tid. Om de slutade i något konkret är oklart, den svenska regeringen har inte velat kommentera frågan.

– Det är mycket diplomatiska aktiviteter igång och vi håller dem, ännu så länge, utan några kommentarer, sade utrikesminister Ann Linde (S) inför mötet.

Från svensk sida deltog statsminister Magdalena Anderssons statssekreterare Oscar Stenström. Finland hade skickat Jukka Salovaara, motsvarande kabinettssekreterare på finländska utrikesdepartementet.

Turkiets representanter bestod av presidenten Erdogans talesperson Ibrahim Kalin och biträdande utrikesministern Sedat Önal.

Mötet följer på en rad samtal på olika nivåer den senaste tiden. Till exempel har statsminister Magdalena Andersson och Finlands president Sauli Niinistö båda talat med president Recep Tayyip Erdogan.

– Vi har varit väldigt tydliga med att vi naturligtvis följer terroristklassningen av PKK. Jag kan konstatera att Sverige var ett av de allra första länderna – redan under Olof Palmes tid på 80-talet – som terroristklassade PKK och drev det i EU, säger Ann Linde.

"Kan lämna Nato"

Turkiet hävdar att Sverige skänkt miljarder till PKK och det kurdiska partiet PYD (Demokratiska unionspartiet), vars väpnade gren YPG Turkiet likställer med PKK.

Inför mötet säger ledaren för det turkiska ultranationalistiska partiet MHP, som Erdogans parti AKP krokar arm med, Devlet Bahceli, att Turkiet borde överväga att lämna Nato om inte Sverige och Finland uppfyller sina villkor.

– Turkiet står inte utan valmöjligheter. Även att lämna Nato borde finnas på bordet som ett alternativ om omständigheterna blir olösliga, säger han enligt tidningen Hürriyets engelska upplaga.