Sverige kommer, precis som Norge och Danmark, tydligt deklarera att vi inte vill ha vare sig kärnvapen eller permanenta Natobaser på svenskt territorium, sade statsminister Magdalena Andersson (S) i samband med riksdagens särskilda debatt om säkerhetspolitiken, dagarna innan Sverige lämnade in sin formella medlemsansökan till Nato.

Norge, en av Natos grundande medlemmar, har precis som Danmark gjort enskilda begränsningar i sitt förhållande till Nato. Hittills har det inneburit att inga utländska permanenta baser eller trupper, samt kärnvapen, får placeras i Norge och Danmark – i fredstid. Länderna har både i den svenska och finska Natodebatten pekats ut som tänkbara modeller för övriga nordiska länder i händelse av att de söker medlemskap i Nato.

Men både Norge och Danmark är på väg att förändra de särskilda begränsningarna. Danmark har inlett förhandlingar för att utöka sitt samarbete med USA, som kan leda till amerikanska soldater och amerikansk militär utrustning på dansk mark och den norska regeringen tecknade 2021 ett nytt tilläggsavtal med USA, som möjliggör etableringen av fyra amerikanska ”försvarsanläggningar” på norsk mark. De områden som avtalet omfattar är marinbasen i Ramsund och flygplatserna i Sola, Evenes och Rygge, där USA kommer att få föra in och förvara utrustning och militär personal. Avtalet ger även amerikanska myndigheter rättsbefogenhet inom dessa områden.

Baser eller inte?

Enligt den norska regeringen strider tilläggsavtalet inte mot de norska bestämmelserna om att det inte får placeras några utländska baser och trupper i Norge i fredstid. Den förra utrikesministern Ine Eriksen Søreide sa i samband med att hon presenterade avtalet i april i fjol att att det inte innebär att öppna upp för ”utländska baser i Norge i fredstid”. En uppfattning som även nuvarande utrikesminister Anniken Huitfeldt från Arbeiderpartiet delar.

– Avtalet ingås med full respekt för norsk suveränitet, norska lagar och Norges folkrättsliga förpliktelser. Det ändrar inte norsk bas- och kärnkraftspolitik, anropsregler eller norska restriktioner för lagring av vissa typer av vapen på norskt territorium, sa Anniken Huitfeldt i en kommentar i april i år, i samband med att propositionen lämnades över till Stortinget.

Men kritikerna menar att anläggningarna i själva verket är baser – oavsett vad de kallas för – och att de därför bryter mot den norska policyn.

Geir Hem är en av talespersonerna för det norska nätverket Aksjon mot baseavtale med USA som samlar organisationer, föreningar och förbund som motsätter sig avtalet. Hittills har nätverket fått stöd från flera lokala LO-förbund, Antikrigsinitiativ, Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet, Stopp Nato, Mormödrar för fred, Natur och Ungdom, Miljöpartiet, partiet Rødt, Socialistisk vänsterparti med flera.

– Detta är ett brott mot tidigare norsk baspolitik att det inte ska finnas några utländska baser på norsk mark i fredstid. Regeringen förnekar att det finns baser och kallar det för ”enade områden”. Innehållet i avtalet ger ändå USA så kallad exklusiv nyttjanderätt för militär verksamhet och förvaring, utifrån deras egna säkerhetsintressen och operativa behov, och de norska myndigheterna tappar kontroll och ledning, säger Geir Hem.

Avgörs i juni

Efter att ha mött motstånd och skjutits upp till efter det norska valet väntas det norska Stortinget slutligen ta ställning till tilläggsavtalet i början på juni i år.

– Regeringen säger själv att avtalet är initierat och önskat av USA. Om det godkänns kan Norge inte längre användas som exempel i Sverige på en Natomedlem som inte tillåter baser, säger Geir Hem.

Norges fredsråd, landets största fredsförening, är också kritiska till det nya tilläggsavtalet, som de menar innebär en omfattande förändring av norsk politik.

– Det innebär stora förändringar i norsk försvarspolitik, på pelare som tjänat balansen mellan Nato-medlemskap och grannskapet med Ryssland väl. Det faller på sin egen orimlighet att hävda att innehållet i de nationella begränsningarna inte har förändrats drastiskt de senaste åren. Som fredsorganisation är vi kritiska till vad vi anser har varit en ökad militarisering av Norge under flera års tid, säger Oda Andersen Nyborg, ordförande för Norges fredsråd.

Föreningen pekar framförallt på avsaknaden av en bred samhällsdebatt om vad förändringarna som tilläggsavtalet med USA för med sig faktiskt innebär och vilka konsekvenser det kan få. I sitt remissvar inför Stortingets behandling av avtalet pekar Fredsrådet bland annat på ”frånvaron av en öppen och kunskapsdriven politisk debatt om institutionaliseringen av amerikanska styrkor på norsk mark i fredstid”.

– Vi är mycket kritiska till vad vi anser har varit avsiktligt undanhållande av information från politiska myndigheters håll för vad denna överenskommelse faktiskt innebär för Norges tidigare begränsningar (mot utländska trupper och styrkor, reds. anm.) och i praktiken för norsk politik. Vi vet lite om både kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser av så stora förändringar, säger Oda Andersen Nyborg.

”Stor osäkerhet”

Även Generaladvokaten, Norges militära åklagarmyndighet, samt norska Riksåklagaren har haft invändningar mot avtalets utformning i sina remissvar. Trots att de inte motsätter sig själva avtalet har de pekat på situationer som skulle kunna vara problematiska för norska myndigheter, bland annat då ”tilläggsavtalet ger USA en ovillkorlig rätt att tillträda och använda överenskomna områden på norskt territorium” under amerikansk jurisdiktion. Myndigheterna pekar bland annat på problem som skulle kunna uppkomma mellan civila i eller omkring dessa områden och utländska styrkor, samt huruvida Norge skulle kunna bli medskyldig till exempelvis eventuella folkrättsbrott som begås av utländsk makt.

Internationella Juristkommissionen, ICJ, i Norge har också kritiserat avtalets utformning med anledning av att det begränsar norsk myndighetsutövning på norskt territorium till förmån för annan makt, vilket man menar är problematiskt i förhållande till norsk grundlag. Norge bör enligt ICJ säkra sin rätt till att kunna ”ställa krav på den andra statens beteende på norskt territorium, inklusive tillgång till information om verksamheten”. Kommissionen pekar också på att det bilaterala tilläggsavtalet med USA inte är möjligt att säga upp i minst tio år, vilket inte har uppmärksammats särskilt av regeringen, enligt ICJ.

”Tilläggsavtalet ligger i bästa fall i en gråzon för tillämpningsområdet för 26 § i grundlagen” skriver ICJ, som menar att det bör inrättas en särskild myndighet som ansvarar för de konstitutionella frågorna, innan avtalet ratificeras.

Men berättigade invändningar har avvisats, enligt Oda Andersen Nyborg. Fredsrådet pekar bland annat på problematiken kring USA:s NCND-policy som innebär att militären varken bekräftar eller förnekar om det exempelvis finns kärnvapen på deras krigsfartyg, flygplan och baser.

– Det är just därför det råder osäkerhet kring dessa frågor. Vi vet att till exempel ubåtar som bär kärnvapen aldrig kommer att bekräfta eller förneka att de gör det när de besöker norska hamnar, förståeligt nog. Sen är det också svårt att följa, säger Oda Andersen Nyborg.

Trupper i Danmark

I takt med Norge är även Danmark i färd med att utöka sitt försvarssamarbete med USA, vilket bland annat öppnar upp för utplacering av amerikanska soldater och militär utrustning på danskt territorium.

– Vi är glada över att USA har sträckt ut en hand till Danmark med ett förslag om ett bilateralt försvarssamarbete, sa premiärminister Mette Frederiksen under en presskonferens i februari i år.

Försvarsminister Morten Bødskov (S) som också deltog vid presskonferensen pekade bland annat på det norska tilläggsavtalet med USA som ett ”naturligt” skäl till att Danmark tar plats i ”den gruppen”.