Snabbare har det sällan gått. Utrikesutskottet vill att riksdagen ska säga ja till regeringens förslag om lagändringar för att Sverige lättare ska kunna ta emot militärt stöd från fler länder än Finland vid behov.
Inget av riksdagspartierna motsätter sig propositionen med lagändringarna, men Vänsterpartiet och Miljöpartiet har lämnat särskilda yttranden.
Från det att Sverige har lämnat in sin Natoansökan till det att alliansen sagt välkomna och Sverige har blivit fullvärdig medlem kan risken för hot vara större. De säkerhetsgarantier som är Natos fundament blir juridiskt bindande först vid medlemskap.
Propositionen går ut på att regeringen ges rätt att begära militärt stöd från EU- och Natoländer. I nuläget måste riksdagen fatta sådana beslut.
Det går tidsmässigt snabbare och det blir enklare, framhöll försvarsminister Peter Hultqvist (S) när regeringen lade fram propositionen i måndags eftermiddag.
Snabba beslut
Redan på onsdagen blir det debatt och beslut i riksdagens kammare. Och på torsdag, den 19 maj, ska lagändringarna träda i kraft.
Regeringens rätt att begära militärt stöd ska framförallt gälla vid krig eller vid krigsfara.
Det gäller då att bedöma när ett sådant läge är, enligt Hultqvist. Han har talat om att en situation med mer omfattande kränkningar av svensk gräns skulle kunna bedömas som krigsfara.
Regeringen har redan sedan 2020 rätt att begära militärt stöd från Finland utan att gå via riksdagen. Då gjordes bedömningen att det skulle ta en vecka om man först måste ha riksdagens godkännande.
Flera länder, som USA, Tyskland och Storbritannien, har gett Sverige ”säkerhetsförsäkringar” under anslutningsprocessen.
Snabba insatser
Nato och även Storbritannien har snabbinsatsstyrkor som skulle vara tänkbara i en sådan situation.
Även Island, Danmark och Norge har sagt att de kommer hjälpa Finland och Sverige ”med alla till buds stående medel” under tiden som Natoansökningarna behandlas.
Men det handlar om säkerhetsförsäkringar, inte bindande säkerhetsgarantier.
