När en arrestering av en person som stulit ett par cowboystövlar urartade till skottlossning gav FBI Leonard Peltier skulden. Så sedan 1977 sitter han nu fängslad – trots att bevisen emot honom knappast hade hållit i en domstol i dag.
DEBATT. Oskyldigt dömd och i fängelse sedan ett halvt sekel – det är en kort beskrivning av ett långt lidande som är Leonard Peltiers liv. Säkert finns det liknande fall i några av världens många diktaturer. Men detta måste vara unikt för en demokrati – som vi ju ändå vill kalla USA.
I detta land är det ändå inte sällsynt att det för fattiga, icke-vita medborgare är mycket svårt att hävda sin rätt. Peltier är nu 77 år gammal och fruktar för sitt liv, där han sitter i högsäkerhetsflygeln i det väldiga Coleman-fängelset i Florida. Enligt familjen kämpar han med diabetes, högt blodtryck, artärbråck och partiell blindhet efter en stroke. I år har coronaviruset tillkommit.
– Det värsta, säger han, är isoleringen och att inte få adekvat vård.
Han fryser och maten är dålig.
– Det är värre än att få covid.
Efter år av tillbakagång hade ursprungsbefolkningen i USA på 1970-talet lyckats skapa en stark gräsrotsrörelse i och med AIM (American Indian Movement), som manifesterade sig i den utdragna ockupationen av Wounded Knee, South Dakota, där det kom till väpnade sammanstötningar och två aktivister dödades.
1975, ett par år senare, trängde två polismän med dragna vapen in på indianreservatet Pine Ridge för att arrestera en man för stölden av ett par cowboystövlar. Vem som först öppnade eld är oklart men efter tio minuters skottlossning låg poliserna döda av kulor som avfyrats på nära håll.
I rättegången 1977 dömdes Leonard Peltier med utgångspunkt i FBI:s påstående att han var den ende som ägde ett vapen som passade ihop med kulorna. Två andra aktivister frikändes med hänvisning till självförsvar. Dussintals reservatsmedlemmar deltog i eldstriden.
Den stridbare ledaren Peltier togs upp i en särskild rättegång. Inga vittnen presenterades som kunde identifiera honom som skytt och det har senare framkommit uppgifter som tyder på att regeringen hemligstämplat en utredning som visar att de dödande kulorna inte kom från hans vapen.
Inom den indianska självförsvarsrörelsen ser man detta som ett typfall och pekar på att en ursprungsamerikan också dödades men att det aldrig undersökts. När försvaret ville sätta in detta i ett sammanhang och visa hur opålitliga FBI:s rapporter är, hindrades det av domaren.
I fjor bröt statsåklagaren James Reynolds tystnaden. Han hade haft hand om Peltiers överklaganden och i ett brev till president Biden skrev han att ”vi kunde aldrig bevisa att mister Peltier personligen begick något brott på Pine Ridge-reservatet” och tillade att ”jag betvivlar starkt att domen skulle hålla i någon domstol i dag”.
Det är naturligtvis svårt att veta hur insatt presidenten är i fallet, som är ett av de mest uppmärksammade. Åtskilliga sånger, artiklar och böcker har skrivits, däribland Peltiers egna memoarer, och dokumentären ”Händelse i Oglala” (Incident at Oglala) med Robert Redford som berättare. Leonard Peltier vill inte be om nåd för det skulle, menar han, innebära ett erkännande av ett brott som han inte begått. Nu står hoppet till en ny rättegång men en sådan motsätter sig FBI, som bär ansvaret för det underlag som förde Peltier till livstids fängelse.
Dottern Kathy Peltier har slutat hoppas efter att ha vädjat till varje ny president: Clinton, George W. Bush, Barack Obama och Donald Trump. De kom och de gick. Samma dag som Obama avgick upphävde han hundratals domar – men inte Peltiers!
– Då stängde jag in mig i sovrummet och bara grät, säger dottern.
Själv säger Peltier att han längtar efter att komma hem.
– Min familj vill ta hand om mig. Min stam vill ta hand om mig.
Så vad händer nu? Enligt rättssystemets regler har Peltier uttömt sina rättigheter till överklagande. Försöken att få villkorlig frigivning har alltid avvisats av FBI, en mäktig stat i staten, med hänvisning till att han är en ”kallblodig mördare utan ånger”.
Nästa möjlighet är först 2024. Men solidariska krafter har tagit sig an hans sak. Påven Franciscus har uttalat sig liksom Dalai Lama och nobelpristagarna Nelson Mandela och Desmond Tutu.
Nyligen skrev det Demokratiska partiets utskott för ursprungsamerikanska frågor till presidenten och påpekade att den fortsatta inspärrningen av Peltier ”symboliserar den sedan årtionden pågående rasistiska orättvisan mot ursprungsamerikaner”.
Amnesty International arbetar för honom och i den svenska tidskriften Amnesty Press finns i nummer 1/2022 en färdig text att kopiera och skicka till den amerikanske presidenten. Det har redan lokalavdelningen i Ängelholm gjort och hoppas att andra ska följa efter.
