Runt om i Europa har civilsamhället hållit stater till svars för bristfälliga klimatmål. Så var fallet i Nederländerna 2019, då miljöorganisationen Urgenda efter många års juridisk kamp vann ett banbrytande mål, som innebar att landets klimatmål till 2020 inte ansågs ligga i linje med att begränsa uppvärmningen till 2 grader. I Sverige har en sammanslutning av alltifrån studenter till pensionärer gått samman för att förbereda en liknande stämning av den svenska staten.

– Vi har identifierat en rad brister i den svenska klimatpolitiken, säger Ida Edling, juriststudent och en av de engagerade.

Att en stämning förbereddes tillkännagavs redan i februari i fjol. Samtidigt har innehållet i en eventuell stämning hållits inom gruppen. Men med det brev som nu skickats till regeringen, framkommer att Aurora ställer en rad krav som de menar bör uppfyllas för att staten ska göra sin del i att ”begränsa klimatkrisens belastning på unga och kommande generationer”.

– Vi har mänskliga rättigheter som är till för att skydda oss. Men om man driver en så bristfällig klimatpolitik hotas det, säger Ida Edling.

Om ni inte får ett tillfredställande svar, vad gör ni då?

– Då inleder vi en rättslig process.

Vill se mål för hela Sveriges ekonomi

Deadline för ett svar är satt till den första juni och en eventuell stämningsansökan är tänkt att kunna lämnas in före valet. Ett kort tidsspann i förhållande till att regering och riksdag tills dess ska kunna avisera en kraftigt skärpt klimatpolitik. Men Ida Edling anser att krisens allvar motiverar den korta tidsfristen.

– Det är bråttom med klimatkrisen, säger hon.

Tid är också en avgörande faktor i flera av de krav som Aurora ställer. Istället för som idag, med delmål till 2030 och 2040 som inte innefattar stora delar av industrins utsläpp, vill klimatgruppen se mål för årliga utsläppsminskningar fram till 2045, för hela Sveriges ekonomi.

– Den totala utsläppsvolymen blir större om man skjuter utsläppsminskningar på framtiden, säger Ida Edling.

"Det är vår tids ödesfråga"

Som Syre kunde berätta igår, har Naturvårdsverket ändrat sin kommunikation från att klimatmålet till 2045 skulle kräva stora utsläppsminskningar årligen, till att stora minskningar istället kan komma närmre inpå målet, vilket också är i linje med hur klimatmålet är formulerat.

– Vi kom fram till att det var mer lämpligt att visa på en större bredd av möjligheter, då Sveriges mål om netto noll utsläpp till 2045 inte säger något om vilken minskningstakt som vi behöver ha, sa då Anna-Karin Nyström, enhetschef på Naturvårdsverkets klimatmålsenhet.

Syftet med Auroras krav om årliga utsläppsmål är att garantera att utsläppen inte går över ett tak för hur mycket koldioxid som kan släppas ut och ändå begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. En så kallad koldioxidbudget, som dessutom ska utformas efter de skrivningar om rättvisa som finns i Parisavtalet. Det vill säga att de länder som kunnat bygga sitt välstånd på att förbränna fossila bränslen ska gå före i omställningen. Något som för Sveriges del skulle kräva utsläppsminskningar på runt 21 procent årligen fram till 2045, enligt forskare vid Uppsala universitet. Före pandemin låg minskningen på 2,4 procent mellan 2018 och 2019.

– Sveriges har haft stora historiska utsläpp och har stora resurser och möjligheter, säger Ida Edling.

Varför har du själv engagerat dig i det här?

– Det är vår tids ödesfråga, den klimatologiska stabiliteten kommer att påverka allt som händer på jorden framöver.

Läs mer: 

Ändrad kommunikation om hur Sveriges klimatmål ska uppnås