En ny rapport konstaterar att antalet människor som lever under ”krisartad” matosäkerhet mer än fördubblades mellan 2016 och 2021. Konflikter och extremväder i spåren av klimatkrisen pekas ut som två av orsakerna till den ökade hungern.
Under 2021 upplevde 193 miljoner människor matosäkerhet på en nivå som klassificeras som ”krisartad”, av Global report on food crises, en årlig rapport som produceras av ett nätverk av organisationer, däribland World food program och EU. Bakom siffrorna döljer sig ett stort mänskligt lidande, de som hamnar i kategorin ”krisartad” har förlorat sitt livsuppehälle, svälter – eller har förlorat livet.
Antalet personer som hamnar i kategorin är nu på en rekordnivå, och är växande, enligt rapporten. Huvudorsaken är konflikter som beräknas stå för 139 miljoner av de 193 miljonerna drabbade. Den andra huvudorsaken till att människor lever under en krisartad matosäkerhet är vad man kallar ekonomisk chock – med 30 miljoner drabbade, vilket var tio miljoner färre än året dessförinnan.
"Vi behöver akuta medel"
Desto fler har drabbats på grund av klimatförändringarna. Matosäkerhet som orsakas av extremväder som kan kopplas till uppvärmningen växte från 15,7 miljoner 2020 till 23 miljoner 2021. Rapporten konstaterar också att en orsak till matosäkerheten riskerar att förvärra en annan. Exempelvis kan ökad matosäkerhet på grund av extremväder i spåren av klimatkrisen spä på konflikter.
Totalt rör det sig nu om 40 miljoner fler hungrande 2021 än 2020.
– Den akuta hungern saknar motstycke och den akuta situationen är på väg att bli värre. Konflikter, klimatkrisen, Covid-19 och ökade mat- och bränslekostnader har skapat en perfekt storm – och nu har vi kriget i Ukraina. Miljoner av människor i ett dussintal länder drivs mot svält. Vi behöver akuta medel för att vända den globala krisen innan det är för sent, säger David Beasley, exekutiv direktör för World food program i ett uttalande.
Men samtidigt som Wfp efterlyser mer akuta medel, efterlyser de också insatser som går till botten med orsakerna bakom den ökade världshungern. Man vill också se åtgärder som kan göra befolkningar mer resistenta mot livsmedelsbrist – som satsningar på småskaliga jordbruk.
De länder som pekas ut som värst drabbade i rapporten är Etiopien, Sydsudan, Madagaskar och Jemen. Människor som lever med en ”krisartad” matosäkerhet finns i sammanlagt 53 olika länder.
Läs Syres tidigare rapportering:
Varningen: Kriget riskerar att öka världssvälten
Höjda matpriser kan leda till nya väpnade konflikter: ”Nästan en perfekt storm”
Läs hela rapporten här: The Global Report on Food Crises 2022
