Maria Izabel Monteiro, 55, lämnade redan som tonåring sin hemstad för att söka arbete i Rio de Janeiro. I mångmiljonstaden fick hon jobb hemma hos en familj i den välbeställda stadsdelen Ipanema. Där ersatte hon en hushållsarbetare som var vit och som brukade sitta tillsammans med familjen vid frukostbordet. Där erbjöds dock inte Maria Izabel Monteiro någon plats, eftersom hon är svart.

Hon menar att alla fördomar som florerar inom det brasilianska samhället blir särskilt tydliga för kvinnliga svarta hushållsarbetare. De diskrimineras på grund av sin hudfärg, men också för att de är kvinnor och kommer från fattiga förhållanden, menar hon.

Det är en verklighet som gestaltas av teatergruppen Marias do Brasil, vars medlemmar alla arbetar som hembiträden. Gruppen har inspirerats av tekniken ”de förtrycktas teater”, som skapades av den brasilianska regissören Augusto Boal, och som syftar till att sätta ljuset på olika samhällsproblem.

– Det handlar om pedagogisk teater, inte om terapeutisk teater, säger Maria Izabel Monteiro, som vid sidan av arbetet inom teatergruppen och fackföreningen även har fortsatt att jobba som hushållsarbetare.

Fackförbundet har två tusen kvinnliga medlemmar, varav många kan vittna om den rasism och de fördomar de utsätts för. Roseli Gomes do Nascimento, 60, berättar om hur en taxichaufför vägrade att skjutsa henne till ett medelklasskvarter – och tydligt visade att han inte ansåg att en fattig kvinna hade råd med en sådan körning. Hon säger till IPS att det bara är ett exempel på den aporofobi – avsky mot fattiga – som så många dagligen tvingas möta i det brasilianska samhället.

Blir ofta ifrågasatt av väktare

Roseli Gomes do Nascimento arbetar för närvarande med att ta hand om ett barn i en familj och berättar att hon dagligen råkar ut för hur säkerhetsvakter följer efter och övervakar henne när hon besöker butiker. Och i samband med att hon går till huset där hennes arbetsgivare bor blir hon ofta ifrågasatt av väktare. Hon bor själv i stadsdelen Rocinha och säger att många av invånarna dessutom faller offer för rasistiskt våld.

– Få vänder sig dock till polisen, säger Roseli Gomes do Nascimento till IPS.
Flera mord med rasistiska förtecken har skakat om Brasilien – samtidigt som kritiker menar att det tycks råda en viss straffrihet för rasistiska brott.

Över 90 procent av de som arbetar som hushållsarbetare är kvinnor – och en majoritet är svarta. Det är en mycket stor bransch. Drygt sex miljoner människor arbetade i andra människors hem i Brasilien under 2019, året innan pandemin började, enligt landets statistikmyndighet.

Över två tredjedelar av hushållarbetarna saknar gällande anställningsavtal, vilket ledde till att mängder av människor plötsligt blev av med sina jobb i samband med de nedstängningar som genomfördes i början av pandemin.
Detta har lett till en ökande arbetslöshet bland svarta kvinnor – en grupp som under slutet av förra året i nästan dubbelt så hög grad var drabbad av arbetslöshet som det nationella genomsnittet.

År 2013 tillkom ny lagstiftning som slog fast att landets hushållsarbetare hade rätt till minimilöner, reglerad arbetstid, betald ledighet och föräldraledighet. Fyra år senare beslutade dock landets kongress att göra dessa regler mer flexibla.

Enligt Maria Izabel Monteiro resulterade det i att hushållsarbetarnas ställning försvagades – och att deras löner sjönk. Fackförbundet hanterar många anmälningar från medlemmar som drabbats av olika former av övergrepp.

– Det handlar även om känslomässiga upplevelser, där vi kan erbjuda psykologiskt stöd. Inom det arbetet har jag haft nytta av mina erfarenheter från teatern, säger Maria Izabel Monteiro.

Många fall handlar om trakasserier. När en arbetsgivare vill bli av med ett hembiträde kan de agera på ett sätt som syftar till att få kvinnan att säga upp sig självmant, för att därigenom minska sina egna utgifter.

– Det kan handla om att saker försvinner i hemmet och att hushållsarbetaren blir misstänkliggjord, säger Maria Izabel Monteiro.

Svarta kvinnor lägst löner

Studier visar också att svarta kvinnor är den grupp i samhället som har lägst löner. Mest tjänar vita män, följt av vita kvinnor. På tredje plats kommer svarta män – som tjänar mer trots att de som grupp är sämre utbildade än svarta kvinnor, konstaterar forskaren Hildete Pereira de Melo, expert på ekonomi och jämställdhet.

Svarta kvinnor är dessutom kraftigt överrepresenterade som offer för grova våldsbrott, enligt organisationen Institute Patricia Galvao. Nästan 70 procent av de kvinnor som blir mördade av män är svarta. Detta medan 56 procent av landets 214 miljoner invånare räknas som svarta.