På ett podium står den mexikanske tonåringen Ángel Santiago och kräver en läroplan ”som respekterar vår kultur och våra språk”. Han talar en dialekt av språket zapotec, som förekommer i den sydvästra delstaten Oaxaca. Bredvid honom står den presidentkandidat som är favorit att vinna valet i juli.
Vänsterpolitikern och presidentkandidaten Andrés Manuel López Obrador nickar instämmande. Även den lilla staden Guelataos borgmästare Juan José García Ortiz talar på både spanska och zapotec när han säger:
– Det får aldrig mer förekomma ett Mexiko där ursprungsfolken glöms bort.
Oaxaca är den delstat i landet där flest invånare kommer från ursprungsbefolkningen och i 418 av regionens 570 kommuner utgör den en majoritet av invånarna.
Vid mötet i Guelatao deltar även Susana Harp, som blivit internationellt uppmärksammad som sångerska av traditionell zapotec-musik, och som nu kandiderar till senaten för presidentkandidatens parti, Morena.
Deltar gör även Esteban Moctezuma, som är tilltänkt som ny utbildningsminister om Andrés Manuel López Obrador vinner valet den 1 juli.
Det var här i Guelatao som Benito Juárez föddes, den ende mexikanske president som tillhört ursprungsbefolkningen. I samband med mötet presenterade Andrés Manuel López Obrador sina planer på reformer av utbildningspolitiken, medan övriga talare först talade på sina modersmål och sedan upprepade sig på spanska.
Ett av presidentkandidatens vallöften är att alla skolor i regioner där ursprungsbefolkningen är i majoritet ska bli tvåspråkiga.
Mötet i Guelatao är bara ett av många tecken i tiden på att ursprungsbefolkningarnas egna språk är på väg att stärkas. Forskning visar att andelen människor som talar dessa språk under det senaste decenniet har ökat lika snabbt som befolkningstillväxten. Det innebär att en lång utveckling där andelen som talar urfolkens språk minskar nu har avstannat.
Den främsta orsaken till detta är de unga aktivister som tillhör ursprungsfolken och som arbetat hårt för att återvinna den identitet, de språk och de marker som deras föräldrar och mor- och farföräldrar i många fall förlorat.
– Vi försöker återerövra vårt språk och övertyga de äldre att inte sälja sin jord och vi vägrar att skämmas över vår identitet som ursprungsfolk, säger José Koyoc Ku, som arbetar vid folkradiostationen Yúuyum Radio, som sänder på mayafolkets språk i delstaten Yucatan.
Politiken i Mexiko har aldrig varit multietnisk och landet antog spanskan som officiellt språk trots att nästan hälften av befolkningen tillhörde ursprungsfolk när landet blev en självständig nation.
En folkundersökning som gjordes för några år sedan visade att knappa 16 miljoner av Mexikos 119 miljoner invånare angav att de tillhörde någon av landets urpsrungsbefolkningar. Av dessa talade dock bara hälften ett traditionellt språk.
– Våra föräldrar och far- och morföräldrar fick lära sig spanska samtidigt som det hölls ett kors i ena handen och en påk i den andra, och de förbjöds att tala sina egna språk, säger María de la Luz Villa Poblano.
Hon tillhör folkgrupppen cochimí och är vid 71 års ålder en av ledarna i kampen för ursprungsbefolkningarnas rättigheter.
Många menar att Mexikos ursprungsbefolkningar i stort sett ignorerades ända fram till att zapatisterna i EZLN 1994 gjorde entré och blev kända för sitt slagord ”Aldrig mer ett Mexiko utan oss”.
Enligt Nationella kommissionen för ursprungsfolk, Conadi, finns det för närvarande 68 olika ursprungsbefolkningar i Mexiko och 364 språk eller dialekter med ursprung i de 11 språkgrupper som överlevde efter den spanska kolonialtiden.
Samtidigt visar studier att utvecklingen går åt fel håll för många av landets ursprungsbefolkningar. Enligt Conadi är 23 av de 68 ursprungsfolken på väg att försvinna och 14 av dessa folkgrupper består i dag av färre än 500 medlemmar. Samtidigt förväntas många traditionella språk dö ut under de kommande 20 åren.
– Språken är hotade eftersom de inte hörs i medierna och inte tas i beaktande av de offentliga institutionerna, säger Javier López Sánchez, som är chef för det statliga Institutet för ursprungsbefolkningars språk, Inali.
Han menar att dessa språk bara används på folklig nivå och att spanskans dominans inom offentligheten leder till att allt färre lär sina barn de traditionella språken.
De insatser som görs av aktivister har dock haft effekt, åtminstone genom att hejda den nedgående trenden. Sedan 2005 har andelen som talar ursprungsbefolkningarnas språk legat kvar på samma nivå, cirka 6,5 procent av befolkningen.
