Den sista biten upp till toppen av Kinnekulle går vi uppför en brant backe, och snart rinner svetten på ryggen denna heta dag. På den högsta punkten, 306 meter över havet, reser sig ett gammalt utsiktstorn i falurött trä med en vitmålad utsiktsplattform överst. Men skenet bedrar – det har bara stått här sedan 1983.

– Det ursprungliga tornet som byggdes 1892 hade förfallit i många år när det brann ner en natt. Det var nog tur, för därefter byggdes ett nytt fint torn snabbt upp, säger Bosse Boström, som tillsammans med kollegan Lars-Inge Bly säljer inträdesbiljetter och sköter den enkla, lilla serveringen i tornet.

– Ni måste såklart gå upp. I dag kanske det är för disigt, men klara dagar ser man till och med kyrktornen i Karlstad, närmare nio mil bort på andra sidan sjön, säger Lars-Inge.

Så vi tar trätrapporna ytterligare 19 meter upp och får från toppen en härlig vy över stora delar av Vänern 285 meter under oss. 17 kilometer bort, fågelvägen, lyser solen upp Läckö slotts vita fasad ute på sin udde i Ekens skärgård.

Kinnekulle är numera en del av Platåbergens geopark, där bland annat Billingen utanför Skövde, Mösseberg nära Falköping och Halleberg och Hunneberg utanför Vänersborg ingår. Geoparker är ett koncept utarbetat av Unesco, där man ska man kunna lära sig mer om sambandet mellan geologi, biologi, människor och kulturhistoria. Alla dessa branta berg som reser sig över Västgötaslätten karaktäriseras av ett hårt övre berglager som gjort att bergknallarna har blivit kvar när miljontals år av erosion vittrat ner bergen runt omkring.

Kinnekulles Grand Canyon

Från tornet ser vi också ner i Stora stenbrottet, där det förr bröts kalk till cementfabriken i Hällekis, nedlagd 1979. Vi tar småvägar ner till det nu delvis vattenfyllda stenbrottet, känt för sina fina fossiler och för att det där går att hitta rester av meteoriter i de röda bergsidorna. De branta bergväggarna kallas ibland för Kinnekulles Grand Canyon och de två har åtminstone en likhet – att det genomskurna berget för en geolog blir till en karta över hundratals miljoner år av jordklotets historia.

Det lär vara väldigt gott om huggorm i området, så vi drar oss för att gå ut där det gulnande gräset har vuxit sig högt. Hällekis är den största orten på Kinnekulles nordsida. Här finns Falkängen, Sveriges största hantverksby. Hantverksbutikerna håller till i kalkbrukets före detta arbetarbostäder från sent 1800-tal, två rader av nästan identiska hus där folk förr trängdes i små lägenheter. En av dessa har bevarats och är öppen för besök.

Vi tänker oss en ganska snabb titt, men med så mycket fina saker och alla pratsugna hantverkare kan man spendera timmar i byn.

Doft av ramslök

På vår och försommar får stora delar av Kinnekulle en speciell doft och marken färgas vit när miljontals ramslökplantor blommar. Det är fritt fram att plocka den trendiga delikatessen då, förutsatt att man har koll så att man inte är inne i något av Kinnekulles 18 naturreservat.

Kinnekulles största naturreservat, Österplana hed och vall, bjuder på härligt solstekta alvarmarker, liknande de på södra Öland. I den magra, kalkhaltiga jorden trivs många ovanliga blommor – som den lilla kalknarven, som bara existerar här och på Gotland.

Munkängarna är ett annat fint naturreservat, som man enkelt når från Råbäcks järnvägsstation. Järnvägen mellan Lidköping och Mariestad slingrar sig fram på Kinnekulles västsida och röstades 2018 fram som landets vackraste tågsträcka, i en tävling arrangerad av SJ.

Helt annan underskön växtlighet väntar på Hellekis säteri, med rötter på 1300-talet och nu känt för sin fina trädgård. Den öppnade för allmänheten för snart 30 år sedan och tack vare att den ligger i odlingszon 1 trivs här allt från valnötsträd till äkta kastanj och ginkgo-träd. Mängder av perenner lyser upp de välskötta rabatterna och en parfymdoftande avdelning är helt vigd åt gammaldags rosor.

Efteråt slår vi oss ner vid ett av borden som ställts ut i skön trädskugga för att äta en läcker lunch, innan vi strosar över till växthusen i trädgården och ser på en konstutställning. Natur och kultur i en perfekt mix.

Mer sevärt runt Kinnehulle

+ Forshem

Forshems kyrka byggdes runt 1130 och är den enda i Norden som är tillägnad till Den heliga graven i Jerusalem. Ett par malteserkors över en dörr visar att korsriddare kan ha varit involverade. Författaren Jan Guillou placerade därför sin romanfigur Arns grav just här. Man kan resa i Arns fotspår runt Kinnekulle och på Västgötaslätten – ladda ner en gratis vägvisare på hemsidan Vastsverige.com. Byns andra stora attraktion är Forshems anrika gästgivaregård.

+ Husaby

Kyrktornet med sina tre tornspetsar gör Husaby kyrka unik i Sverige. Den uppfördes på 1100-talet där det tidigare tros ha legat en stavkyrka. Invändigt finns det fina väggmålningar och i området runt kyrkan finns den intressanta Kungstigen som bland annat passerar den mäktiga ruinen efter biskopsgården, och Sigfridskällan där Olov Skötkonungs dopceremoni ska ha skett. Mellan Husaby och Forshem finns en fin 19 kilometer lång pilgrimsled – en av flera på Kinnekulle.

+ Flyhovs hällristningar

Västgötaslätten nedanför Kinnekulle pekas ibland ut som Sveriges vagga. Men det har bott folk här långt innan Sverige existerade som land. Bronsåldersmänniskor gjorde de fascinerande hällristningarna i Flyhov. De återupptäcktes av en slump av två vallpojkar 1899. Totalt finns mer än 450 figurer på hällarna – mäktigast är den som kallas Yxguden.