Den senaste statistiken från polisen visar att antalet skjutningar har minskat i Göteborg. I september 2017 var antalet skjutningar i polisområde Storgöteborg totalt 15, att jämföra med 40 året innan. År 2015 var motsvarande siffra 32 och året dessförinnan 52. Vi ser alltså en positiv utveckling vad gäller skjutningar när vi blickar tillbaka på 2017, men det gäller samtidigt att vara medveten om att lokala skillnader finns i staden och att läget fort kan ändras.

En viktig orsak till att skjutningarna minskat är med största sannolikhet att polisen lyckats gripa flera kriminella personer som i dag sitter i fängelse. Samtidigt är det viktigt att fortsätta med andra trygghetsskapande åtgärder för att nå ett bra, långsiktigt resultat. Vi som kommun kan bidra på många vis tillsammans med andra aktörer i samhället, som föreningar, bostadsbolag eller näringsidkare.

Det är tillsammans vi kan åstadkomma positiv förändring. Så hur har vi arbetat och hur kommer vi arbeta framöver i Göteborg? Hur fortsätter vi vara uthålliga?

I Göteborg samverkar Göteborgs stad och polisområde Storgöteborg utifrån en modell vi kallar Trygg i Göteborg. Modellen går bland annat ut på att invånarna involveras i trygghetsarbetet. Vi vet att fler människor känner sig otrygga i dag, jämfört med för några år sedan. I vårt arbete frågar vi boende i ett område vad de tycker. Har vissa platser blivit tryggare – varför? Hur är det med belysning och miljö i området? Sker det narkotikaförsäljning öppet? Har ungdomar fått fler aktiviteter som gett positiva ringar på vattnet? Och så vidare.

Tillsammans med invånarna tar vi fram en lägesbild. Poängen med modellen Trygg i Göteborg är att vi ska ha lokala lägesbilder för respektive stadsdel. Lägesbilden ska utgå från det invånarna, polisen i området och stadsdelsförvaltningen tillsammans tycker fokus ska vara. Samverkan i sig löser inga problem. Det är A och O att vara överens om vad vi ska samverka kring. Nästa steg enligt modellen är att göra en analys av orsakerna till problemen, också den ska vara gemensam.

Åtgärderna kan sedan vara fler fältarbetare eller trygghetsvandringar, men också aktiviteter från föreningar eller andra delar av civilsamhället, för att nämna några exempel. Det kan även handla om att polisen riktar större fokus på alkohol- och drogpåverkade personer.

En annan nyckel i modellen är att samverkan sker på flera nivåer i de båda organisationerna, både på medarbetarnivå och på ledningsnivå. Högsta ledningen måste vara överens om inriktningen på arbetet. Därför träffas stadsdirektören och chefen för polisområdet Storgöteborg kontinuerligt.

Slutligen behöver modellen Trygg i Göteborg användas både i det kortsiktiga och i det långsiktiga arbetet. Vid en akut händelse behöver polisen finnas på plats och skapa ordning, men även vi som kommun kan hjälpa till med personal på gator och torg. Men när lugnet väl infunnit sig måste vi envist fortsätta i det förebyggande arbetet. Då handlar det till exempel om att samverka kring barn och ungdomar i riskzon för att bli kriminella längre fram i livet.

Vi vet att åtgärder som är samspelta och synkade har effekt. Vi vet också att vi kan få resultat av att arbeta tillsammans. Målet är att tryggheten ska öka och brottsligheten minska. Läs gärna mer på goteborg.se/tryggigoteborg.