– Jag är jätteglad att vi har lyckats få till en förändring som gör att de flesta ensamkommande får en ny chans. Vi har kämpat för det här otroligt länge, säger Maria Ferm, Miljöpartiets migrationspolitiska talesperson.

Efter en längre tid av intensiva förhandlingar i regeringskansliet kom i måndags beskedet: Socialdemokraterna och Miljöpartiet var överens. De som kom till Sverige som ensamkommande före den 24 november 2015 ska kunna ansöka om tillfälliga uppehållstillstånd för studier på gymnasienivå. Om de är kvar i landet. Och om de väntat minst 15 månader på sitt asylbesked från Migrationsverket.

I asylrättsrörelsen blandas nu glädje över regeringens besked med beslutsamhet att arbeta för ytterligare förändringar. Enligt regeringen ska utvisningarna fortsätta som förut under tiden de nya reglerna tas fram. Därmed kan ett stort antal unga i praktiken tvingas gå under jorden, menar bland andra Flyktinggruppernas riksråd (Farr) som kräver ett omedelbart stopp för utvisningarna.

– Jag välkomnar så klart att regeringen vill göra något för de ungdomar som kommit i kläm i asylproceduren. Men förslaget ska antas först till sommaren. Kan det vara regeringens linje att vi då ska ha uppemot tiotusen papperslösa ungdomar fram till att det klubbas i riksdagen? säger Farrs ordförande Sanna Vestin.

Ung i Sveriges Fatemeh Khavari är stolt över att organisationen varit med och satt de ensamkommandes situation på den politiska agendan under hösten, men är långt ifrån nöjd med överenskommelsen. Hon uppmärksammar särskilt dem som nu sitter inlåsta i förvar.

– Våra vänner på förvaret ska också få stanna. Vi lämnar ingen ensam, sa hon på en presskonferens i tisdags.

I nuläget sitter runt femtio unga ensamkommande i förvar och riskerar att tvångsutvisas redan den 5 december, enligt nätverket Vi står inte uts uppgifter.

Regeringen behöver stöd från ytterligare två partier för att få förslaget genom riksdagen. Centern och Vänsterpartiet är i grunden positiva.

Vilka eventuella krav Centern kommer ställa för att stödja förslaget vill den migrationspolitiska talespersonen Johanna Jönsson inte uttala sig om, men hon ska nu analysera detaljerna för att se vilka möjligheter till förbättringar som kan finnas.

– Gymnasielagen är snårig och inte den väg som vi hade valt om vi hade haft egen majoritet. Nu behöver vi tid på oss för att se vilka som omfattas och vilka som faller utanför, säger hon.

Vänsterparitets talesperson i migrationsfrågor Christina Höj Larsen menar att ett omedelbart stopp för utvisningarna har högsta prioritet. Liksom Farr ser hon en risk för att många unga annars går under jorden.

– Socialdemokrater som är upptagna av ordning och reda måste förstå att vi inte kan ha en massa papperslösa människor på gatan. Det är dåligt för dem, det är dåligt för samhället, säger hon.

Christina Höj Larsen är också kritisk till att regeringen samtidigt meddelat att det inte blir någon ytterligare utvärdering av den tillfälliga lagen som regeringen kom överens om 2015. Därmed blir de hårdare kraven för bland annat familjeåterföreningar kvar till åtminstone 2019.

– Mitt i glädjen smyger man in en förlängning av den tillfälliga lagen som lett till många av de problem vi nu står i, säger hon.

Miljöpartiets Maria Ferm hoppas att samtalen med de borgerliga partierna kan leda till förändringar i den tillfälliga lagen.

– Flera av dem vill exempelvis återinföra de gamla reglerna för familjeåterförening, vilket vi i Miljöpartiet också vill, säger hon.

Däremot ser hon inga juridiska möjligheter att stoppa utvisningarna omedelbart.

– Sättet att ändra migrationspolitiken är just att lägga fram ny lagstiftning, säger Maria Ferm.

Yasin Mohammadi, som Syre berättat om vid flera tillfällen, hör till dem som inte omfattas av regeringens nya förslag. Mohammadi – som gränspolisen på felaktiga grunder höll inlåst i förvar – fick nämligen avslag på sin asylansökan mindre än 15 månader efter att han kommit till Sverige.