Uppsala kan hamna lite i skuggan av Stockholm när det gäller turism, men det är definitivt en stad som är värd att tillbringa en helg i. Häng med till platser där den svenska historien formats, bo bra och ät gott i den pulserande studentstaden.
I Uppsala slott har det skett en rad nyckelhändelser i vår historia, som Sturemorden 1567, Gustav II Adolfs beslut att gå in i det 30-åriga kriget och drottning Kristinas abdikation 1654. 1702 brann slottet och återuppbyggdes först flera årtionden senare. I dag imponerar det rosa slottet uppe på åsen med en strålande vy över Uppsalaslätten och staden.
En weekend i Uppsala blir lätt en historieresa. Men Sveriges fjärde största stad har även ett utmärkt restaurangutbud. Väldigt många sevärdheter, kaféer, shopping och hotell är samlade nära Fyrisån som rinner genom centrum.
Pelle Svanslös – en protest mot nazismen
John Ring gav, tillsammans med en kollega, nyligen ut guideboken Fler pärlor & märkligheter i Uppsala. Med honom som ciceron besöker jag de största sevärdheterna under en halvdag. Men vi börjar med en – till storleken– väldigt liten sådan:
– Gösta Knutsson skrev sin första bok om Pelle Svanslös 1939 och Pelle bor i böckerna på Åsgatan 1. Böckerna handlar ju om allas lika värde, Elake Måns är en symbol för ondskan och den första boken var helt klart en protest mot nazismen, säger John Ring innan vi når ett stort källarfönster och ser in i Pelle Svanslös och hans käresta Maja Gräddnos prydliga dockhem.
Domkyrkan i Östra Aros
Slottet i all ära, viktigast i Uppsalas historia är ändå domkyrkan.
– Domkyrkan låg från 1000-talet i det som i dag kallas Gamla Uppsala, några kilometer norrut. Den brann på mitten av 1200-talet, och då beslutade man att i stället bygga en ny domkyrka i Östa Aros, där allt fler handelsmän slagit sig ner. Namnet behöll man dock och Östra Aros blev till Uppsala.
Domkyrkan är Nordens största och dubbeltornens spiror är 118,7 meter höga. Men trots att kyrkan började byggas 1270 och invigdes 1435 har tornen inte varit så här höga så värst länge: Tornspirorna tillkom först på slutet av 1800-talet. Vid invigningen 1435 hade de inte hunnit byggas alls och senare byggdes rundade torn som bara reste sig hälften så högt som dagens spiror.
Invändigt finns så mycket att se – som Linnés grav, kungagravarna med Gustav Vasas i spetsen, vackra sidokapell, relikrum, en guldglimrande skattkammare och en del ovärderliga väggmålningar.
– De flesta väggmålningarna är dock från Helgo Zettervalls stora renovering 1885–1893 för att göra kyrkan mer gotisk. Tyvärr älskade han betong, vilket inte alls fungerade. Delar började snart falla ner och utanför satte man upp tak för att skydda besökare. En bit in på 1900-talet ersatte man all betong med murbruk, säger John Ring.
På de stora pelarna sitter välbevarade medeltida stenskulpturer. Mest känd – eller snarare ökänd – är den så kallade judesuggan, en antisemitisk nidbild där människor diar en gris. Liknande skulpturer finns i flera svenska kyrkor och kom troligen hit med hantverkare från kontinenten som utsmyckade domkyrkan. I dag har den försatts med en förklarande text.
Linné och Botaniska trädgården
Mitt emot domkyrkan ligger Gustavianum, med sin berömda anatomiska teater och fina mumiesamlingar, som dock håller stängt till 2023. Universitetsbiblioteket Carolina Rediviva är däremot öppet som vanligt och fyllt av studenter. Vi tar en titt på den berömda silverbibeln och Uppsalas främsta kändis Carl von Linnés skrifter. Han är tack vare sitt klassificeringssystem av allt levande Sveriges mest världsberömda vetenskapsman. Huset (på Linnégatan) där han bodde i 35 år är i dag museum, omgiven av den sommartid ljuvliga Linnéträdgården.
Det är även Botaniska trädgården, allmänt kallad Botan, med över 8 000 växtarter. Tidig vår är den dock inte så spännande – med ett undantag: de fuktigt heta tropiska växthusen – där fåglar smitit in över vintern och bjuder på vacker sång.
Botan var till sent 1700-tal Uppsala slotts trädgård. I slottet ligger stadens konstmuseum, med en högklassig egen samling och ofta riktigt sevärda tillfälliga utställningar – som Pavel Otdelnovs Promzona, en skrämmande skildring från en sovjetisk stridsgasfabrik. Den kan ses till den 8 maj.
Näckens polska och historiens vingslag
En annan konsthöjdare är Bror Hjorts hus och ateljé, fylld av både originalverk och förlagor till hans kända skulpturer och träsnitt. Tågresenärer möter hans verk Näckens polska utanför centralstationen.
Kvällstid kanske Uppsala stadsteater lockar? Vårprogrammet är digert: Den 25 mars hade exempelvis Lars Noréns sista pjäs, Solitaire, premiär och den 9 april Väninnan, byggd på Eva Franchells bok om Anna Lindh.
En barnfavorit är Fyrishov äventyrsbad. En tur ut till Gamla Uppsala hinner ni också med: Se de mäktiga gravhögarna, det fina museet och nationalromantiska Odinsborg och känn historiens vingslag på denna kultplats från vikingatiden.
