Klimatförändringarna och därtill coronapandemin har orsakat stora bakslag i arbetet för att uppnå de globala utvecklingsmålen. Men Afrikas ledare menar att den negativa utvecklingen kan vändas genom ett utökat regionalt samarbete. Det framkom vid ett möte som nyligen hölls i Kigali.

De afrikanska ländernas ambitioner om att uppnå de globala utvecklingsmålen har drabbats hårt av pandemins ekonomiska och sociala konsekvenser. Men vid det årliga möte om hållbar utveckling, ARFSD, som nyligen hölls i Rwandas huvudstad Kigali, betonades hur kontinenten nu har möjlighet att bygga upp sina ekonomier igen på ett bättre sätt. Detta genom att utöka sina satsningar på gröna investeringar.

Samtidigt kommer detta att kräva ett utökat samarbete och fördjupade ekonomiska och politiska relationer mellan länderna, enligt deltagarna.

– Det är upp till oss att bygga upp det Afrika vi vill ha, sade Rwandas president Paul Kagame.

Han uppmanade regionens länder att mobilisera inhemska resurser för att driva på utvecklingen – i synnerhet vad gäller de nationella sjukvårdssystemen.

Enligt Paul Kagame innebär pandemin också en möjlighet att bygga upp något nytt.

– Vi kan bygga ett Afrika som är grönare och har starkare motståndskraft, sade han.

Mötet, som anordnades i samarbete med flera FN-organ, hade samlat över 1 800 deltagare i form av högt uppsatta politiker, experter och företrädare för internationella organ.

– Det är i Afrika det kommer att avgöras om de hållbara utvecklingsmålen kan uppnås, konstaterade FN:s biträdande generalsekreterare Amina Mohammed.

Lånebördan har ökat

Hon påpekade samtidigt att pandemin har ökat lånebördan för en del afrikanska länder och att dessa länder kommer att behöva mer stöd.
Enligt Amina Mohammed måste kontinentens länder nu prioritera att öka sin motståndskraft mot nya kriser och klimatförändringar – samtidigt som världens rika länder måste leva upp till sina förpliktelser om ökad klimatfinansiering.

Hon påpekade samtidigt att regionens länder måste satsa på en omvandling av sina energi- och livsmedelssystem och bemöta de bakslag som pandemin har orsakat inom utbildningssektorn. För att driva på utvecklingen krävs det också ett ökat fokus på jämställdhetsarbetet, underströk Amina Mohammed.

Vera Songwe, ordförande för FN:s ekonomiska kommission för Afrika, UNECA, betonade samtidigt att bara en liten minoritet av afrikanerna hittills har blivit vaccinerade mot covid-19 – och att det är nödvändigt att nå ut med en mycket bredare vaccintäckning för att regionens länder ska kunna återuppbyggas.

Hon lyfte samtidigt fram det nya afrikanska frihandelsavtalet, AfCFTA, som ett stort framsteg som kommer att leda till en ökad handel och snabbare ekonomisk tillväxt för kontinentens länder.

Samtidigt visar både pandemin och den tilltagande klimatkrisen hur sårbar den afrikanska kontinenten är, enligt UNECA. Och det kommer att krävas enorma belopp för att regionen ska kunna närma sig de hållbara globala målsättningarna inom de kommande åren.

Runt 17 procent av världsbefolkningen bor i Afrika medan regionen bara står för runt 4 procent av utsläppen av växthusgaser. Samtidigt är kontinenten den som drabbas allra hårdast av klimatförändringarnas konsekvenser.
Miljöexperten Linus Mofor vid UNECA uppger att de afrikanska länderna i genomsnitt går miste om motsvarande fem procent av sin BNP per år, på grund av klimatförändringarna. Men i vissa länder har den siffran redan stigit till närmare 15 procent, enligt Linus Mofor.

Vattenbristen i Afrika riskerar att förvärras

Även Afrikas vattenbrist riskerar enligt experter att förvärras ytterligare i framtiden. Redan i dag tvingas kvinnor på den afrikanska landsbygden ut på dagliga långa vandringar för att hämta vatten – som i många fall är orenat.

Sex kilometer om dagen tvingas en afrikansk landsbygdskvinna i genomsnitt gå varje dag för att hämta vatten, enligt FN:s beräkningar. Samtidigt varnar experter för att vattenbristen på kontinenten kan nå farliga nivåer till 2025.
För närvarande lever en av tre afrikaner redan med vattenbrist – och bristen på rent och billigt dricksvatten skapar enorma problem för hundratals miljoner människor.

FN menar dessutom att allt det arbete som befolkningarna i Afrika söder om Sahara tvingas lägga på att leta och hämta vatten innebär att länderna går miste om enorma intäkter. Forskning visar samtidigt att vattenbristen gör att många familjer och lokalsamhällen blir inlåsta i en fattigdom som går i arv mellan generationerna.

Även i Nordafrika är problemen stora. Förra året rapporterade Unicef att nio av tio barn i denna del av världen bor i områden som är drabbade av vad som beskrivs som ”hög vattenstress”. Det har mycket negativa effekter på barnens utveckling.

Världshälsoorganisationen uppger samtidigt att varje dollar som satsas på att förbättra tillgången på vatten och välfungerande avlopp ger många fler dollar i avkastning.

Enligt forskningsorganisationen World Resources Institute, WRI, skulle kostnaderna för att tillgodose allas behov av rent vatten och avlopp i södra Afrika ligga på motsvarande 35 miljarder dollar om året.

Simon Peter Njuguna vid Kenyas departement med ansvar för vattenfrågor säger att det som krävs för att säkra allas tillgång på rent dricksvatten är satsningar för att skydda och på ett hållbart sätt utnyttja grundvattnet.

Det finns ett mycket stort antal sjöar i Afrika och tillgången på ytvatten är god. Men trots det lider hundratals miljoner afrikaner brist på rent dricksvatten. Simon Peter Njuguna säger att regionens länder i högre grad måste investera i den infrastruktur som behövs för att fler ska få tillgång till rent kranvatten i sin närhet.

– Men vattenbristen är också en konsekvens av ett förändrat klimat i form av minskad nederbörd och stigande temperaturer, säger han.

Uppskattningar visar att 90 procent av befolkningen på landsbygden i södra Afrika är beroende av jordbruket för sin försörjning. Och alla bönder är i sin tur beroende av vatten för sina odlingar.

Livsmedelsexperten Evans Kori betonar att tillgången på vatten därmed har en avgörande betydelse för tillgången på mat – och för ländernas ekonomier.
Han säger att den ökande vattenstressen också riskerar att få stora konsekvenser för människors tillgång på näring.

– Behoven av vattenrelaterade investeringar är akut. Detta för att se till att alla – inte minst de mest utsatta – får en ökad tillgång på rent vatten, säger han.

Som det är nu är i stället många familjer på landsbygden helt beroende av vatten från närliggande floder, som ofta är förorenat.