Ungern, Brasilien och Filippinerna. Vitt skilda länder som enas av en autokratisk strömning, med ”starka män” som Viktor Orbán, Jair Bolsonaro och Rodrigo Duterte vid rodret.
I år går de till val. Men chanserna att demokratin ska överleva i sådana länder är väldigt små, säger statsvetaren Staffan I Lindberg.
Viktor Orbáns Ungern är först ut. På söndag ska ungrarna välja om regeringspartiet Fidesz ska fortsätta styra landet eller om det blir den brokiga skaran oppositionspartier, som enats bakom gemensamma kandidaten Péter Márki-Zay, som tar över efter tolv års allt mer autokratiskt styre.
Månaden efter, den 9 maj, går Filippinerna till val. Sittande president Rodrigo Duterte, som gjort sig skyldig till många övertramp mot mänskliga rättigheter sedan han kom till makten, får enligt grundlagen inte ställa upp. Men familjen kan bli kvar i politiken ändå – genom Rodrigo Dutertes dotter Sara som kandiderar till posten som vicepresident i tandem med Ferdinand ”Bongbong” Marcos, son till diktatorn Ferdinand Marcos som styrde landet med järnhand under drygt två decennier fram till 1986. Duon är just nu favorittippad.
Även Brasilien går i år till val efter en mandatperiod med Jair Bolsonaro, mannen som kallats för det brasilianska svaret på USA:s dåvarande president Donald Trump.
Förvärrades under pandemin
Ungern och Filippinerna klassas sedan Orbán och Duterte satt sin prägel på länderna inte längre som fullvärdiga demokratier av institutet V-dem, som mäter och rankar läget för världens demokratier. Det gör fortfarande Brasilien, även om deras placering på demokratiindex sjunkit kraftigt de senaste åren.
– Där finns det lite mer hopp om att oppositionen ska kunna vinna och att utvecklingen ska vända tillbaka i en mer demokratisk riktning, säger Staffan I Lindberg, statsvetare vid Göteborgs universitet som grundat V-dem.
Många av brasilianarna, som går till valurnan den 2 oktober, visar enligt opinionsmätningar sviktande stöd för Bolsonaro, som blivit impopulär på grund av landets försämrade ekonomi och den misslyckade hanteringen av coronaviruset.
Kriser brukar annars ha en tendens att leda till omval och gynna auktoritära ledare. I och med pandemin har flera odemokratiska regimer dessutom passat på att inskränka den parlamentariska makten och använda pandemireglerna för att trakassera oppositionella. Duterte gick ännu längre och gav polisen order att skjuta den som bröt mot landets regler.
Putin skrev handboken
Men fastän omvärlden blivit ännu skakigare sedan Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari skulle kriserna snarare kunna innebära problem för de ”starka männen” vid makten. Auktoritära ledare har ofta närmare kopplingar till ryska presidenten Vladimir Putin än andra politiker, mycket på grund av en medveten strategi från ryskt håll.
– Den här vågen av avdemokratisering som vi ser nu började när Putin kom till makten vid millennieskiftet. Sedan var det som att han skrev själva handboken för autokrati, som dessa ledare nu följer.
Putin har till och med stöttat rörelser och politiker på ytterhögerkanten ekonomiskt, påpekar Lindberg.
– Man har odlat kontakterna med Ryssland, och deras säkerhetstjänster pratar säkert med varandra för att dela strategier kring vad som funkar.
Mallen för avdemokratisering kan bland annat innebära inskränkningar av mediefriheten, att oppositionella trakasseras eller hotas med rättsliga åtgärder samt en retorik som sprider desinformation och polariserar.
– Det vi ser hända nu med Rysslands invasion av Ukraina visar vart den utvecklingen kan landa, säger Lindberg.
Även om befolkningen i stora delar av världen känner avsky mot vad Ryssland gör mot sitt grannland, behöver det däremot inte betyda att de starka ledarna med nära band till Putin byts ut. I till exempel Ungern har Orbán ändrat valsystemet så pass mycket till sin fördel att hans Fidesz-parti anses ha goda chanser att vinna på söndag. Att statligt kontrollerade medier pumpar ut Kremlvänlig propaganda och desinformation tros också kunna påverka valutgången till seger för Orbán.
Döende demokratier
Förutom Ungern, Filippinerna och Brasilien har auktoritära ledare även grepp om regionala stormakter som Indien och Turkiet. Polens Lag och rättvisa-parti räknas också bland den ström populister som kommit till makten genom att polarisera och så splittring i samhället, likaså Donald Trump i USA. I Indien, Turkiet och Polen är det val nästa år.
Enligt institutet V-dem, som undersökt länder som under 1900-talet avdemokratiserades, slutar en sådan period av autokratisering i åtta av tio fall med att demokratin går under för gott, eller åtminstone för lång tid framöver, säger Staffan I Lindberg.
– Det verkar gälla nu också. Chanserna att demokratin överlever i länder som är inne i en autokratisk våg är väldigt små, om inget drastiskt görs.
Fakta: ”Starka männen” som styr Ungern, Filippinerna och Brasilien
Viktor Orbán har varit Ungerns premiärminister sedan maj 2010 då hans konservativa parti Fidesz vann över 50 procent av rösterna.
58-årige Orbán har därefter kritiserats utomlands för tuffare pressregler och regeringskontroll över domstolarna, men har på hemmaplan blivit populär med hjälp av en förbättrad ekonomi och tuffa utspel mot migranter och flyktingar. Han ledde även landet en första gång som premiärminister 1998–2002.
Ungerns val sker på söndag den 3 april.
Rodrigo Duterte, 76 år gammal, vann presidentvalet i Filippinerna i maj 2016 efter att som borgmästare i Davao ha gjort sig känd för sina hårdföra metoder mot brott och knark. Många såg hans valseger som folkets protest mot den politiska elitens oförmåga att ta itu med landets problem.
Sedan Duterte som president givit polisen fria händer att bekämpa narkotikan med alla medel har myndigheterna medgett att polis dödat cirka 6 600 människor. Enligt Amnesty finns det bevis för att okända personer med sannolika band till polisen dödat många tusen fler.
Filippinerna går till val den 9 maj.
Jair Bolsonaro vann en tydlig seger i den andra omgången av brasilianska presidentvalet i oktober 2018 och tillträdde posten den 1 januari 2019.
Den 67-årige exmilitären har under sin karriär gjort en lång rad manschauvinistiska, homofobiska och rasistiska uttalanden. Han har även uttalat sig positivt om den militärjunta som styrde Brasilien mellan 1964 och 1985.
Första omgången i Brasiliens val i år hålls den 2 oktober.
TT
