Men vännerna inom EU blir allt färre.

Rysslands krig i grannlandet Ukraina lär få konsekvenser för parlamentsvalet i Ungern. Men kanske inte så som oppositionen hade hoppats.

I stället för att kritisera premiärminister Orbán, och hans goda relation till Rysslands president Vladimir Putin genom åren, tycks många väljare föredra att kritisera oppositionen – som anklagas för att vara krigshetsare.

– Varför ska vi rösta för oppositionen som vill skicka ungdomar som mitt barnbarn till kriget? Det är inte vårt krig. Vi håller oss till högern, säger exempelvis 68-åriga Ilona i Kisvarda, nära gränsen mot Ukraina, när nyhetsbyrån AFP hälsar på.

"På Ungerns sida"

Oppositionen suckar visserligen tungt över anklagelserna och förnekar att man på något sätt skulle vilja skicka ungerska soldater in i grannlandet.

Budskapet från regeringspartiet Fidesz tycks ändå ha gått hem.

–Bara Fidesz kan skapa fred i Ungern. Bara vi kan garantera det ungerska folkets säkerhet, sade Orbán i en radiointervju förra helgen, enligt nyhetssajten Politico Europe.

Några dagar tidigare hade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i ett känslomässigt inlägg via videolänk till det senaste EU-toppmötet manat Orbán att ”välja sida”.

Fast det har Ungern redan gjort, enligt Orbán.

”Svaret på frågan om vems sida Ungern står på är att Ungern står på Ungerns sida”, fastslog premiärministern i ett inlägg på sociala medier, enligt nyhetsbyrån AP.

Suttit sedan 2010

Viktor Orbán är den regeringschef i EU som suttit längst på sin post, ända sedan maj 2010. Han har dessutom en tidigare period som premiärminister bakom sig, mellan 1998 och 2002.

Han stöds av egen majoritet i parlamentet för högerpartiet Fidesz, som stadigt blivit allt mer konservativt med åren.

I samma takt har kritiken vuxit, inte bara från den inhemska oppositionen utan även från stora delar av övriga EU. Regeringen anklagas för att ha begränsat rättsväsendets oberoende och skärpt kontrollen över massmedierna, universitet och samhällsorganisationer.

– Kan man ens prata om massmedier (i plural) när 500 av dem säger samma sak, ord för ord, säger Andras Arato från radiostationen Klubradio till AFP.

Han blev i fjol av med sin frekvens och får nu nöja sig med att sända via nätet. Med ytterst få annonsörer.

– Om du annonserar hos oss kan du vänta dig en trevlig skatteinspektion och du får heller inga nya offentliga kontrakt, hävdar Arato.

Kritik från grannar

Den ungerska regeringen håller inte alls med om kritiken och anklagar i stället EU-ledningen i Bryssel och västeuropeiska liberaler för att försöka tillskansa sig allt mer makt på nationalstaternas bekostnad.

I den striden har man inom EU ofta fått flankstöd av grannländerna i den så kallade Visegrad-gruppen: Polen, Tjeckien och Slovakien. Kriget i Ukraina har dock fått relationerna att knaka, inte minst på grund av Ungerns ovilja till att gå med på sanktioner mot ryska energileveranser. Ett försvarsministermöte mellan länderna ställdes den här veckan in i sista stund.

”Jag är väldigt ledsen över att ungerska politiker just nu anser att billig rysk olja är viktigare än ukrainskt blod”, fräste Tjeckiens försvarsminister Jana Cernochova via Twitter.

Om det ändrar något för väljarna i Ungern återstår att se. Opinionsmätningarna tyder på en seger för Orbán och Fidesz.

– Vi vill inte bli inblandade i något krig utan anledning, säger 18-årige Rajmund Olah i Kisvarda till AFP.

– Vi kommer alla att rösta på Fidesz, säger kompisen David Vadasz.

Fakta: Valet i Ungern

Ungern håller parlamentsval under söndagen för att utse samtliga 199 ledamöter i nationalförsamlingen. 106 ledamöter väljs i enmansvalkretsar över hela landet, medan 93 utses via en nationell partilista. För att komma in via listorna krävs minst fem procent av rösterna – eller tio procent om det är en koalition mellan två partier och 15 procent om det är ännu fler. Specialregler gäller även för landets etniska minoriteter.

I det nuvarande parlamentet har regeringsdominerande högerpartiet Fidesz 116 mandat, med 17 för koalitionspartnern i kristdemokratiska KDNP. Störst i oppositionen är nationalistpartiet Jobbik med 17 mandat och socialdemokratiska MSZP med 13.

Årets val är i mångt och mycket en kamp mellan två koalitioner: Fidesz-KDNP samt nästan hela den samlade oppositionen som gått ihop under namnet Enade för Ungern (EM), under ledning av högerpolitikern Péter Márki-Zay.