I den senaste av de årliga utvärderingar som Naturvårdsverket gör kring hur Sveriges utsläpp av växthusgaser skulle kunna utvecklas till år 2030, 2040 och 2045 konstateras att vi är på god väg.

– Vi ser en positiv utveckling. Det är mycket på gång i Sverige. Det viktiga nu är att regeringen håller kvar vid sin politik, säger Sara Almqvist, handläggare på klimatmålsenheten på Naturvårdsverket.

Det är framförallt de två närmaste målen som ser ut att kunna uppfyllas om man ser till de styrmedel som finns på plats idag. Det ena är inrikes transporter, där målet är att minska utsläppen med 70 procent fram till 2030. Det andra målet, med det luddiga namnet ”den icke-handlande sektorn” (och som i praktiken innebär alla sektorer utom de som redan ingår i EU:s utsläppshandel, det vill säga alla sektorer utom större delen av industrin samt energisektorn) har som mål att utsläppen ska minska med 63 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivå.

– Båda dessa mål kan nås om vi tittar på de styrmedel och beslut som tagits fram till den första mars i år, säger Sara Almqvist.

Närmar sig flera mål

Beslutet om att tillfälligt stoppa reduktionsplikten, som togs för att parera mot de höjda bränslepriserna i spåren av Ukrainakriget är därmed inte medräknade i scenariot.

– Men blir det ett tillfälligt stopp som de kallar det så borde det inte påverka våra scenarier så mycket, säger Sara Almqvist.

Målet för den ”icke-handlande sektorn” 2040 ligger på en minskning på 75 procent jämfört med 1990 års utsläpp.

– Bedömningen där är att vi inte riktigt är där än, men vi är ganska nära.

När det gäller det mer övergripande klimatmålet om att Sverige ska ha netto noll-utsläpp till 2045 så ser inte Naturvårdsverket att Sverige kommer att nå dit bara med hjälp av de styrmedel som finns idag. Men det börjar hända saker.

– I detta mål tillkommer industrin och energisektorn också. Vi ser att det händer mycket inom industrin och för första gången är det såpass sannolikt att det händer större teknikskiften redan innan 2030 att vi räknat med det, säger Sara Almqvist.

Hon syftar på kemisektorn, raffinaderier och järn- och stålindustrin.

– Händer det något inom järn och stålsektorn så syns det direkt. Bara jämfört med förra året så ser vi en stor skillnad. Vi har halverat gapet mellan de uppskattade utsläppen och utsläppsmålen, säger hon.

Flera positiva tecken

Fortfarande återstår det ändå en del i detta gap, omkring 15 miljoner ton koldioxidekvivalenter. En inte obetydlig andel, då Sveriges totala utsläpp senast 2020 låg på 46,3 miljarder.

– Men vi ser att det även finns andra saker på gång. Vi har till exempel räknat med det som industrin sökt miljötillstånd för, får då kan man anta att detta är vad de planerar att genomföra.

Även inom EU syns en rad åtgärder som nyligen införts eller som är på gång och som Naturvårdsverket ser kommer att bidra positivt till att uppnå målen: den gröna given, Fit for 55 samt förslag som ligger på bordet om krav på utsläpp för lätta fordon.

I Sverige så är det bland annat projekten med fossilfri industri i norr som påverkar, liksom regeringens beslut om en elektrifieringsstrategi.

– Det är viktigt att regeringen genomför denna strategi och ser till att elförsörjning och laddinfrastruktur blir tillgängligt i hela landet.

I denna strategi ingår även utbildningssatsningar och att bygga upp en acceptans för exempelvis kraftigt utbyggd vindkraft.

– Det är en jätteutmaning, för det kommer ju synas så klart. Men ställer vi inte om så blir det svårt att nå andra samhällsmål också, säger Sara Almqvist och fortsätter:

– Det ser postivt ut, men vi kan inte sluta nu. Det är väldigt viktigt att hålla fast i de styrmedel som finns. Håll i och håll ut brukar vi säga!