Flera medier rapporterade på onsdagen att två av de fyra ryska flygplan som kränkte svenskt luftrum i början av mars var beväpnade med kärnvapen. Uppgifterna kom ursprungligen från TV4 Nyheterna som hänvisade till ”källor”. 

Uppgifterna har redan tonats ned av försvarets flygvapenchef. 

– Hade vi sett ett förhöjt hot mot Sverige kopplat till den här händelsen eller andra händelser hade vi informerat om det, sade flygvapenchef Carl-Johan Edström till TT. 

Försvarsmakten har inte kommenterat vilka vapen stridsflygplanen bar. 

Flera försvarsexperter är skeptiska till att de bar kärnvapen. 

"Talar emot" 

Andreas Hörnedal är forskningsledare och expert på flygburna vapen vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). 

– Själva nyheten har en väldigt oklar källa. Min bedömning av de bilder som Försvarsmakten lade ut, som i och för sig var ganska lågupplösta, var att planen såg helt obeväpnade ut, och det gäller alla planen, säger han. 

Också försvarsdebattören Johan Wiktorin ifrågasätter uppgifterna. 

– Hur man flög och manövrerade talar emot ett uppträdande som man borde ha med sådan last, säger han. 

Hans Kristensen, chef för kärnvapenprojektet på den amerikanska vetenskapsfederationen, uttrycker tvivel kring om ryska plan av den här typen, SU 24, ens flyger med kärnvapen. 

”Också oklart för mig att Ryssland faktiskt lagrar aktiva kärnvapen i Kaliningrad”, skriver Kristensen på Twitter. 

Planen lyfte enligt Försvarsmakten från den ryska exklaven. 

Påverkansoperation? 

Tidigt påstods att de båda attackplanen skulle ha varit bestyckade med kärnvapenmissiler av typen Kh-32. Men det är en robot som är mycket stor, väger cirka 5,5 ton och bärs på ett annat flygplan (ett strategiskt bombplan av typen TU 22M3), enligt Andreas Hörnedal. 

– De ska inte kunna bäras av SU 24-plan. Det var ett uppenbart faktafel, vilket i och för sig kan förekomma när det gäller tekniska detaljer, men de borde ha fått det nånstans ifrån, säger han. 

Det är oklart hur uppgifterna ”läckte”, men eventuellt kan det ha varit en del i en rysk påverkansoperation, resonerar Andreas Hörnedal. 

– Oklart vad man i så fall ville uppnå. Om det var för att skrämmas och skapa en känsla av ett stort hot som gör att vi måste ha Natos hjälp att skydda oss mot ryska kärnvapen. Eller om det tvärtom skulle uppfattas som att ryssarna säger: ”Går ni med i Nato så bombar vi er”, säger han. 

Lång tid 

Försvarsmakten vill inte uttala sig om det kan ha varit rysk påverkan som låg bakom att uppgifterna om kärnvapen spreds. Däremot har försvaret kallat själva kränkningen en påverkansoperation, där syftet var att markera eller kanske skrämmas. 

Johan Wiktorin konstaterar att det gått lång tid mellan själva händelsen och att uppgifterna om påstådda kärnvapen publiceras. 

– Man tappar effekt i en påverkansoperation om man låter det gå för lång tid emellan. Det hade varit mer naturligt att man försökt få ut sådana här uppgifter lite mer nära inpå själva kränkningen när den är aktuell, säger han.