Bombade oljedepåer, brända skogar och strider kring kärnkraftverk. Kriget är ett stort miljöhot och Ukraina kämpar för att kunna ställa Ryssland till svars. ”Många av oss var tvungna att fly de farligaste platserna men nu samlar vi data över brotten”, säger Yevgenia Zasiadko från Ecoaction.
Hundratusentals ukrainare har fått sina liv förstörda av den ryska invasionen. Städer har förvandlats till oigenkännlighet. Men kriget kan också få förödande konsekvenser för miljön – i synnerhet eftersom Ukraina är ett kraftigt industrialiserat land.
Striderna rasar bland kärnkraftverk, hamnar och lagringslokaler för farligt avfall.
– Vi har aldrig sett något liknande, säger Roman Shakhmatenko, Ukrainas biträdande miljöminister, på ett webbsänt seminarium.
– Ryssland måste ställas till svars och vi kommer att vända oss till internationella domstolar, bland annat ICC.
Samlar bevis
Det finns internationella bestämmelser som ska skydda miljön i krig – inom ramarna för krigets lagar – men de har aldrig prövats i skarpt läge. För att folkrätten ska gälla måste konsekvenserna för miljön väntas bli långvariga, omfattande och svåra. Det finns också bestämmelser som skyddar miljön som civilt objekt.
Ukrainas miljödepartement har tagit hjälp av miljöorganisationer för att samla in bevis för möjliga miljöbrott i den ryska invasionens spår. Många av de inblandade har själva tvingats fly bomber och beskjutning för att kunna fortsätta sitt arbete från platser som ses som lite säkrare – åtminstone just nu.
En fullständig utredning kommer inte att kunna genomföras förrän vapnen har tystnat, men redan nu har över hundra möjliga miljöbrott dokumenterats. Det handlar bland annat om attacker mot industri- och energianläggningar, brända skogar, bombade oljedepåer och föroreningar till havs.
Omfattande skador
Den statliga miljöinspektionen uppskattar att skadorna kopplade till föroreningar av marken redan uppgår till motsvarande 726 miljoner kronor.
Ukrainas största miljöorganisation Ecoaction deltar i arbetet med att samla in data.
– Människor dödas och städer förstörs. Men det är lika viktigt att Ryssland ställs till svars för skadorna på miljön, säger Yevgenia Zasiadko som leder organisationens klimatavdelning.
– Östra Ukraina är en industrihubb som drabbas mycket hårt av kriget. Risken är stor för allvarliga konsekvenser, även när det gäller miljön.
Det största orosmolnet är enligt Ecoaction säkerheten kring landets kärnkraftverk.
Ukraina har 15 reaktorer vid fyra aktiva kärnkraftverk och här finns också det nedlagda Tjernobyl där en stor katastrof inträffade 1986. Ryska styrkor har tagit kontroll över såväl Tjernobyl som landets största kärnkraftverk Zaporizjzja – vilket har fått det internationella atomenergiorganet IAEA att noga följa situationen.
Oro för läckor
Flera bränder har brutit ut i uteslutningszonen kring Tjernobyl – men den ukrainska räddningstjänsten kan inte ta sig fram på grund av den ryska närvaron.
– Hittills har det inte förekommit några radioaktiva läckor men det betyder ju inte att det kommer att förbli så, säger Zasiadko.
– Om Ukraina ställs inför en miljökatastrof kommer det att få konsekvenser även för resten av världen. Vi minns väl alla Tjernobyl.
Ecoaction manar omvärlden att sluta köpa fossila bränslen från Ryssland.
– Det vi bevittnar nu visar hur de inköpen påverkar Ukraina. Det är ett sätt för Ryssland att betala för vapen och ammunition och därför bör EU helt sluta köpa olja, gas och kol därifrån, säger Zasiadko.
Fakta: Krigets tysta offer
FN:s tidigare generalsekreterare Ban Ki-Moon har kallat miljön för krigets tysta offer.
Väpnade konflikter leder till skador på miljön direkt, till exempel genom förstörelse av skog, och indirekt, bland annat genom vattenföroreningar efter attacker mot fabriker. Det kan få långvariga effekter som till exempel obrukbar mark, torka, förorenat grundvatten och utrotning av arter.
Attacker riktade mot miljön har använts som stridsmetod för att försvaga fienden, till exempel genom att elda upp betesmarker, attackera oljebrunnar, dammar och fabriker eller sprida gifter över odlingar och skogar.
Under Vietnamkriget ägnade sig den amerikanska armén åt strategisk miljöförstörelse, som när den använde sig av ogräsbekämpningsmedlet ”Agent Orange” i den kemiska krigföringen och utplånade lokalbefolkningens och gerillans boendemöjligheter.
Efter Vietnamkriget har krigets lagar förstärkts för att hindra att skador på miljön ska uppstå. Men dessa regler har aldrig tillämpats.
Källa: Röda korset, Lunds universitet med flera