Under hösten 2019 gjorde Felicia Hogrell en veckas praktik på ett slakteri. Praktiken var en del av hennes veterinärutbildning vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala.

– Jag blev som så många andra förfasad över hur det ser när grisar bedövas inför avlivningen. Man använder sig av koldioxidbedövning som är en metod som är väldigt plågsam för grisarna, säger Felicia Hogrell till Syre.

– Jag funderade på vad jag skulle kunna göra åt det och kom fram till att de flesta inte vet hur det ser ut vid en bedövning. Därför valde jag att skriva två debattartiklar för att försöka informera människor om hur det går till när man slaktar svenska grisar.

Varnade studenterna för att uttala sig i media

Artiklarna som publicerades i Expressen, och som finns här och här, ledde till starka reaktioner från ledningen på SLU. Trots att artiklarna inte bara baserades på hennes erfarenheter från utbildningen utan också på en forskningsrapport från SLU.

Under en föreläsning med ett hundratal kursare ställdes Felicia Hogrell till svars och två programstudierektorer framförde att det kan skada utbildningen om studenter uttalar sig i media. De varnade studenterna för att kritisera lantbrukares djurhållning i media eftersom det skulle kunna reta upp djurägarna och leda till indragna praktikplatser.

De två rektorerna framhöll också att man ska fundera på vad som kan inträffa om man skriver under som veterinärstudent.

Spelade in enskilt möte

Felicia Hogrell blev även kallad till ett enskilt möte med Johanna Penell, vice dekan för SLU:s fakultet för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, för att förklara syftet med sina debattartiklar.

Under mötet tog vicedekanden bland annat upp att Felicia Hogrells agerande skulle kunna påverka lantbrukares vilja att ta emot studenter på sina gårdar negativt och därmed försvåra för studenter att få praktikplatser. Hon påtalade också att man som student måste vara medveten om vilka konsekvenser det får om man publicerar artiklar i media.

– Ett möte som jag spelade in då jag kände att det som sas inte var rätt, säger Felicia Hogrell.

Den inspelningen låg sedan till grund när Centrum för rättvisa under våren 2020 hjälpte henne att anmäla SLU till JO för att universitetet överträtt repressalieförbudet i grundlagen.

"Myndigheter väljer att gå emot en privat person"

Repressalieförbudet ger enskilda som har använt sin yttrandefrihet ett särskilt skydd mot ingripanden från myndigheter.

Förbudet markerar att det allmänna inte får avskräcka enskilda från att använda yttrandefriheten, som är en förutsättning för demokrati och samhällsutveckling, skriver Centrum för rättvisa i ett pressmeddelande.

– De negativa reaktionerna som har varit från skolan som jag tar upp i anmälan och från Jordbruksverket i deras svar till mig förvånar mig, säger Felicia Hogrell.

– Det är märkligt att statliga myndigheter väljer att gå emot en privatperson som uttalar sig om fakta som alla borde ha rätt till att känna till.

Anser du att deras agerande strider mot yttrandefriheten?

– Ja, vi har ju alla rätt att yttra oss. Uppenbarligen har de statliga myndigheterna dålig koll på yttrandefriheten som är en grundlag. Det visar SLU än en gång när de sedan yttrar sig om anmälan som vi gör. De säger att de inte gjort något fel och kommer med nya anklagelser om att jag har förstört den studiesociala situationen i klassen. Uppenbarligen förstår de inte alls vad det handlar om och att man inte får göra så här mot en student.

Risk för en upplevelse av begränsad yttrandefrihet

Justitieombudsmannen (JO) riktar nu stark kritik mot SLU.

– Min bedömning är att uttalandena som företrädarna för SLU gjorde under föreläsningen och vid mötet har stått i strid med repressalieförbudet. Därför riktar jag kritik mot SLU,  säger chefsJO Erik Nymansson i ett pressmeddelande.

– I beslutet konstaterar jag att studenten befunnit sig i en sådan beroendeställning gentemot företrädarna för SLU som krävs för att det så kallade repressalieförbudet ska kunna aktualiseras. Förbudet innebär att en myndighet inte får utsätta en enskild för tillrättavisningar eller andra negativa åtgärder på grund av att han eller hon har yttrat sig i exempelvis media, säger Erik Nymansson.

I beslutet står även:

“Det har även funnits en uppenbar risk för att övriga studenter kan ha uppfattat det som att de har en mer begränsad yttrandefrihet än andra medborgare, vilket är allvarligt”.

Felicia Hogrell välkomnar JO:s beslut.

– Jag är både glad och lättad över det här beslutet. Jag hoppas verkligen att det här leder till att det blir en förändring i vilken attityd som SLU har till sina studenter, att de ser över hur det jobbar med yttrandefrihetsfrågor och inte gör det här igen mot någon annan, säger Felicia Hogrell.

Första gången studenters rätt prövas av JO

Fredrik Bergman är chef för Centrum för rättvisa och ombud för Felicia Hogrell.

– Det här är första gången som justitieombudsmannen prövar frågan om repressalieförbudet även ger skydd åt studenter på statliga lärosäten, säger Fredrik Bergman till Syre.

Han förklarar att repressalieförbudet har växt fram som en princip att myndigheter inte får ingripa mot sina anställda för att de har använt sin yttrandefriheten. Nu var frågan om motsvarande principer kan gälla studenter på statliga högskolor och universitet, vilket justitieombudsmannen kom fram till att så var fallet.

– Det är ett väldigt viktigt klargörande eftersom det inte varit klart vilken yttrandefrihet som studenter har, säger Fredrik Bergman.

– Påtryckningarna eller kritiken mot Felicia är inte i form av någon formell disciplinåtgärd utan man man skämmer ut och skuldbelägger henne inför hennes kamrater. Det var väldigt bra att justitieombudsmannen identifierar att även om det inte rörde sig om någon formell sanktion var det ett sätt att kritisera henne för användning av yttrandefriheten, och ett sätt av avskräcka andra studenter från att använda sin yttrandefrihet.

Vad händer nu?

– Det här beslutet kommer att få stor betydelse och är vägledande både för SLU och alla andra lärosäten likt högskola och universitet med statlig huvudman. Justitieombudsmannen har ritat upp en tydlig röd linje som man inte får passera när studenter använder sig av sin yttrandefrihet, och det i sin tur stärker studenternas yttrandefrihet på ett konkret sätt och det är bra.

SLU: Vi värnar yttrandefriheten

Johanna Penell, vice dekan för SLU:s fakultet för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, kommenterar JO:s kritik i ett mail till Syre.

”Vi ska läsa beslutet noggrant och se vilka åtgärder vi kan behöva vidta. SLU tar det här ärendet på största allvar. Det är viktigt för oss att alla medarbetare och studenter ska känna sig trygga med att uttrycka sina åsikter såväl inom som utanför universitetet. Vi värnar denna grundlagsskyddade rättighet”, skriver Johanna Penell.