Priset vid pump ska bli billigare samtidigt som alla som äger en bil ska få ett tusen kronor i engångssumma. Det är en del av det förslag till åtgärdspaket som regeringen la idag till följd av höjda el- och drivmedelspriser. ”På det stora hela är det ett steg i fel riktning vad gäller att frigöra oss från Putins fossila bojor”, säger Lorentz Tovatt, klimatpolitisk talesperson för Miljöpartiet.
När finansminister Mikael Damberg (S) presenterade ett nytt åtgärdspaket för att parera de ökade priserna på el och drivmedel kallade han situationen för extraordinär. Många av åtgärderna var också otänkbara bara någon vecka tillbaka. Skatten på diesel och bensin sänks tillfälligt juni–oktober 2022, vilket innebär att priset på bensin och diesel vid pump blir drygt 1,30 kronor lägre per liter, utöver den redan beslutade skattesänkning med 50 öre som sker i maj. Dessutom ska 1 000 kronor delas ut per bilägare, och de som bor i så kallade stödområden kunna få 500 kronor mer.
– Det handlar främst om boende i gles och landsbygd där avstånden är stora, säger finansminister Mikael Damberg under dagens presskonferens.
Ytterligare en present till bilägare är att pausa den så kallade BNP-indexeringen nästa år. En uppräkning av skattesatserna på diesel och bensin som infördes 2017 och som skulle ”spegla en hög ambitionsnivå i klimatarbetet” men som frysts sedan mitten av 2018. Nu blir det inte heller aktuellt för 2023.
– Vi gör det för att hålla tillbaka en ökning av drivmedelspriser vid kommande årsskifte, men i grunden ska vi komma ihåg att det här systemet finns för att energi- och koldioxidskatterna ska vara verkningsfulla utifrån sitt syfte, säger Mikael Damberg.
Läs mer: Utebliven bränsleskatt kan sänka klimatmål
"Är nödvändigt"
På längre sikt vill regeringen också frysa reduktionsplikten till 2022 års nivåer under nästa år, det vill säga den lag som tvingar drivmedelsbolag att gradvis öka inblandningen av förnybara bränslen i bensin och diesel. Det kan ses mot bakgrund av att inblandningen förutom att minska utsläppen av fossil koldioxid i atmosfären också gör det dyrare att köra med förbränningsmotor, då drivmedlet är dyrare.
– Den här pausen är nödvändig för att omvärldsläget kräver det, men inblandningen av mer biodrivmedel i tanken är en viktig väg framåt, säger Mikael Damberg.
Men det finns de som hade velat gå längre. Inför Mikael Dambergs presskonferens gjorde Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar ett utspel där hon krävde ett statligt pristak på bensin och diesel på 18 kronor litern, som ett sätt att ”förstärka den svenska motståndskraften”.
– Vi vet att Ryssland och Putin kan utpressa de europeiska befolkningarna till höga energipriser. Vi vill skydda hushållen från detta, säger hon till Dagens industri.
Hon vill också se en kraftigt minskad reduktionsplikt, med hänvisning till att det inte skulle vara förenligt med hållbarhet och biologisk mångfald. Även Kristdemokraterna har gått fram med ett åtgärdspaket med kraftigt sänkta drivmedelspriser och sänkt reduktionsplikt.
På den motsatta sidan finns Miljöpartiet. Partiets klimatpolitiska talesperson Lorentz Tovatt kallar Vänsterpartiets förslag ”en katastrof”.
Vill inte stödja "Putins krigskassa"
– Det vore ett väldigt allvarligt slag mot både klimatmålen och mot möjligheten att frigöra oss från rysk fossil energi. Det är klart att man kan ha synpunkter på biodrivmedel, men regeringen har tagit bort palmolja nu och då kan man inte med hedern i behåll säga att alternativet, rysk olja, skulle vara bättre, säger han.
Lika kraftfullt sågar han inte regeringen förslag – som han ger både ris och ros. Ris till de förslag som gör det billigare att tanka bensin och diesel:
– Problemet med att sänka drivmedelsskatterna nu och att pausa reduktionsplikten är att man gör sig mer beroende av rysk olja, och det sista vi vill göra i dagen läge är att öka stödet till Putins krigskassa, säger han.
Ros till ett förslag om höjt bostadsbidrag, och att det ska bli fortsatt billigare att köpa en elbil. Det stödprogram som subventionerar elbilsköp fick slut på pengar i januari i år – men i och med förslaget till åtgärdspaket så kan 3,9 miljarder skjutas till. Regeringen vill också reformera reseavdraget så att det baseras på avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen och blir färdmedelsneutralt. Även det välkomnas av Miljöpartiet.
– Där kan vi tänka oss att under en övergångsperiod höja nivåerna så att man får stöd för de pendlingsresor som man behöver göra, utöver det vill vi ha mer riktade stöd. Till exempel en rejäl skattesänkning mot de som till exempel bor i glesbygd.
Fler förslag
Elpriskompensationen förlängs med ytterligare en månad i södra och mellersta Sverige. Kompensationen förlängs med lägre kompensationsnivåer för mars månad i södra och mellersta Sverige, i elprisområden tre och fyra, där priserna har ökat mest. Ersättning ges för förbrukning mellan 400 kWh och 2 000 kWh per månad. Den nedre gränsen sänkts jämfört med tidigare kompensation för att även träffa hushåll med lägre elförbrukning. Kompensationen kommer vara mellan 100 kronor och 1 000 kronor och omfatta cirka 2 miljoner hushåll. Kostnaden för åtgärden beräknas till omkring 900 miljoner kronor.
Bostadsbidraget för barnfamiljer höjs tillfälligt under juli-december 2022. För att särskilt skydda hushåll med svag ekonomi mot kraftiga prisuppgångar införs ett tillfälligt tilläggsbidrag för barnfamiljer som har, eller senare i år kommer att ha, rätt till bostadsbidrag. Tilläggsbidraget kommer att motsvara 25 procent av det preliminära bostadsbidraget och kommer som mest att lämnas med 1 325 kronor per månad. Kostnaden beräknas till omkring 500 miljoner kronor.
