Det målas upp en dyster bild av hur Sverige hanterar flyktingar och barn på flykt just nu. Å ena sidan har handläggningstiderna i asylprocessen blivit så långa att barn efter barn hinner bli vuxet innan deras fall prövats. Å andra sidan ger Barnombudsmannen svidande kritik mot Migrationsverket för att barnen varken intervjuas ordentligt eller får sina individuella asylskäl prövade när de kommer med familjen. Å tredje sidan kände sig Barnombudsmannen så pass oroad över de ensamkommande barnens psykiska ohälsa att de kallade 12 kommuner och regioner till överläggningar, som inleddes i tisdags.

Det låter illa, men ju mer man synar frågan, desto mörkare blir bilden som framträder. Sedan i början av året har Rättsmedicinalverket genomfört medicinska åldersbedömningar med hjälp av två system. Dels gör man en röntgenundersökning av visdomständerna och dels en magnetkameraundersökning av knäleden.

Det sas inför starten att tanken med att kombinera de två metoderna är att den ena har lägre risk att visa en för låg ålder medan den andra har lägre risk att visa en högre ålder än den verkliga. Men i praktiken tycks Migrationsverket i huvudsak göra bedömningen att om någon av metoderna indikerar att personen sannolikt är vuxen, så räknas den som vuxen.

Rättsmedicinalverket menar i en briefing med riksdagsledamöterna, som återges av Johanna Jönsson (C), att ungefär 10 procent av dem som befinner sig i en ålder nära 18 kommer bedömas felaktigt. Men de framför samtidigt att det kan vara värre än så, att ungefär 19 procent av dem som är över 17,5 kan misstas för att vara överåriga. Det där halvåret kan tyckas litet, men juridiskt i Sverige innebär är det skillnaden mellan natt och dag, eller, mindre poetiskt: mellan liv och död.

Rättsmedicinska specialisten Fredrik Tamse har under hösten i Läkartidningen rapporterat om en tysk studie från i somras. I den bedömdes 19 procent av de 17-åriga pojkarna vara över 18 – och hisnande 86 procent av de 17-åriga flickorna. För flickorna i studien var läget så prekärt att även hälften av 16-åringarna bedömdes vara över 18. Sammantaget skattades nära sju tiondelar av alla flickor mellan 16 och 18 vara över 18 år.

Att det var skillnad mellan könen, där tjejer har högre risk än pojkar att få sin ålder överskattad, det har vi vetat hela tiden. Men att det skulle kunna vara en så här stor skillnad tror jag ingen förväntade sig. Tyvärr har den studien inte resulterat i något uppror eller något samlat missnöje.

Sanningen är väl att det beror på att det finns så mycket annat att bli upprörd över i samma ämne. Till exempel det cyniska i det öde som möter de här ungdomarna även oavsett åldersbestämningarna.

Om du överlevt hela vägen hit som 16-åring under hösten 2015, har du fått se de svenska murarna resas och gränserna stängas igen bakom dig. Men eftersom regeringen har kommit överens om att de nya striktare reglerna inte gäller dig så bygger du upp hopp, du lär dig språket och går i skolan i väntan på ett beslut som aldrig kommer.

Till sist är du vuxen, och regeringsöverenskommelsen för två år sedan som fanns där för att rädda ditt liv, den gäller inte längre. Med två års väntetid krävs att du var under 16 år när du kom och att du har så pass tur nu, att du också lyckas passera åldersbedömningarna.

Systemet är brutalt, men det är också föremål för intensiva förhandlingar mellan regeringspartierna, där Miljöpartiet driver på för att de som var barn när de kom hösten 2015 ska ha rätt att få stanna. Den socialdemokratiska ledningen säger fortfarande blankt nej, men det finns ett missnöje också inom S. Enligt Agenda-redaktionen kräver ett 60-tal kommuner och sidoorganisationer att regeringen gör något åt situationen. Utanför S är såväl Centern som välgörenhetsorganisationerna Unicef, Bris och Rädda barnen tydliga med att att de måste få stanna.

Barnombudsmannen slår larm om att den psykiska ohälsan ökar. Vi har alla hört hur den svårt synskadade äldre brodern tog sitt liv, efter att han fått utvisningsbeslut och därigenom ansetts utgöra ett ”samlat mottagande” för sin yngre bror som alltså också skulle kunna utvisas.

Att utvisa de ensamkommande, bara för att Migrationsverket inte hunnit hantera deras ärenden i tid, det handlar inte om några tusenlappar i stöd hit eller dit. Det handlar om liv och död.